Print (PDF) - On this page / på denna sida - Liss Olof Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liss Olof Larsson. . 71
vunno terräng: att klassbeskattningens härordning icke var
förenlig med de »icke privilegierade» jordegarnes nyvunna
maktställning inom vårt politiska lif. Den var icke heller
förenlig ined nutidens fordringar på en försvarsduglig armé,
den var icke ens förenlig med historisk rättvisa. Så
småningom utvecklades ur det härom förda tjuguåriga kriget, i
hvilket Liss Olof Larsson tagit framstående del, den
kompromiss, som 1885 ledde till en utgång ur en retsam och
ofruktbar strid, hvarunder beskyllningar för egennytta och
påståenden om orättvisor utvexlats med samma pregel af innerlig
öfvertygelse från båda partierna, det gamla bondeståndet å
ena sidan, de tre »högre» stånden å den andra. Men Liss
Olof Larsson har stor förtjenst af den början till fred, som
med 1885 års riksdagsbeslut vunnits. Det skall aldrig kunna
nekas, att hans kraftiga ingrepp gjorde det möjligt, att -
12 dagars tillökning i den svenska ungdomens vapenöfning
och en bättre ordning af beväringens förhållande till den
påräkneliga försvarsstyrkan verkligen utgingo ur de
voteringsurnor, hvilka jemväl bragte en tredjedel af
»klassbeskattningen» till »ett tidhvärf som flytt».
Liss Olof Larsson vann redan vid sin andra riksdag
plats i ett tillfälligt utskott, blef vid den tredje och fjerde
suppleant i statsutskottet och har ifrån 1871 varit ordinarie
medlem af detta vigtiga utskott. Af 1883 års särskilda
utskott för försvars- och skattefrågornas behandling var Liss
Olof medlem, såsom tillhörande den af ministéren Posse
tillsatta försvarskomitén. Bankofullmäktig ifrån 1874, har han
under en följd af år på 1870-talet varit medlem af de
löne-regleringskomitéer, hvilka utarbetat lönestater för
häradshöf-dingar, hofrätter och bortåt ett tjugutal större och mindre
förvaltande embetsverk. Visserligen har Liss Olof Larsson
vid dessa komitébetänkanden gemenligen fogat sin »särskilda
mening» gående ut på mindre statsutgift för den
ifrågavarande embetsverksstaten än öfriga kommitterade anseit
skäligt; men han har dervid alltid följt bestämda principer och
i det stora hela visat sig ega klar uppfattning och god vilja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
