- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
82

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Jöns Rundbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

82 Riksdagsgalleri 1886-89.

upptogos af representationsfrågan. Men Rundbäck återkom
till 1865 års riksdag, och när den stora striden var
utkämpad, återvände han kraftfullt rustad till tullfrågan, utan att
dock deri inblanda den konstitutionella. Han höll den 21
april 1866 i bondeståndet ett stort tal, hvilket han ännu 1885
i många punkter återupprepat. Ingenting kan kraftigare än
detta kärntal intyga, hur rätt den nuvarande regeringens
främste man har, då han benämner den protektionistiska
regimen intressenas inbördeskrig och klassificerar dess teori
ibland de socialistiska samhällslärorna.

Förutsättande, att samhällslifvet beror på allas lika rätt till
arbete och bröd, bevisar Rundbäck för ståndsbröderna 1866 att
ännu allt för mycket fattas innan jemnlikhet häruti vunnits.
Porslinsfabrikationens råämnen t. ex. äro tullfria, under det
fabrikaten draga en skyddstull af 25 proc. af värdet. Under
åren 1861-63 har porslinstillverkningen i landet uppgått till
3 millioners värde, svenskarne ha således under dessa år
betalt 750,000 kr. mera för sina porslinsvaror," än de eljest behöft
betala. På samma sätt ha de samtidigt betalt 4 millioner till
den inhemska bomullsindustrien, för dess fabrikater, mer än
behöfligt för att få samma vara. »Lika lätt vore att visa, det
vi på samma sätt få ined millioner under namnet tull betala
våra artiklar från sockerraffinadörer och många andra
fabrikanter. Men huru förhåller det sig med jordbruket eller
landtmannanäringarna? Få de också betaldt för hvad de
producera? Ånej, landtmannen får ej ens fritt producera hvad
han sjelf förtär, emedan det ej är nog dermed, att
landtmannen i likhet med andra medborgare betalar skatt för inkomst
af arbete o. s. v., han måste ock - i ordinarie onera -
betala cirka 10 proc. af varuvärdet eller l riksdaler för hvarje
tunna spanmål, häri producerar.»

Ingen äter således sitt bröd dyrare än jordbrukaren.
»När jag derför», fortsätter talaren »påyrkar tull å
landt-mannaprodukter, så gör jag det egentligen icke för skyddets
skull, utan på det att rättvisans vågskål måtte i någon mån
komma att jemnare balanceras. När åter den tid kommer, att
vi landtman få fritt producera och skatta efter samma grunder som
andra näringsidkare och derjemte slippa betala orättvisa skydds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free