Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Oskar Robert Themptander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af abstrakta principer, han trodde sig böra taga plats i
striden. Det var ät den möjligt bästa praktiska lösningen, han
ville egna sin kraft.
Att denna icke var ringa, visade sig ganska snart. Hans
uppträdande i tullfrågan bidrog ganska mycket till
utvidgandet af den redan nedsatta tullkomitén och uppdraget åt
denna att undersöka det gällande tullsystemets verkningar.
»Man bör göra sig förtrogen med de vilkor, under hvilka
landets näringar och industri arbetat efter
systemförändringen», sade Themptander 1879 i Andra kammaren. »En sådan
utredning tillkommer en komité, och derinoin bör inrymmas
en ganska stor plats åt motståndarne till det system, som
vunnit tillämpning, ty motståndare äro goda kritici». Väl
tror han, att n. v. system varit gagneligt för vår ekonomiska
utveckling och att en utredning skall visa detta, men han är
benägen för rättelser deri, om det skulle visa sig att
tillvägagåendet varit hårdhändt eller brådstörtadt i särskilda fall.
»Jag har», sade han, »som jurist vant mig vid att fästa ett
visst afseende vid den gamla rättsregeln: audiatur et altera
pars». Themptander var således ingen »ren frihandlare». 1880
gaf han till känna, att han ryggade tillbaka för en
försvarsorganisation bygd på värnepligten, om annan lösning af
försvarsfrågan vore möjlig, och att han icke ville ålägga rust-
och rot-hållen ökade skyldigheter under fredstid för försvaret
– alltså icke öka beväringsöfningarna – förrän
indelningsverkets upplösande blifvit en löst fråga, och – säger han –
denna lösning måste påskyndas, om ej vår utveckling skall
förryckas.
Sådana yttranden smakade ingalunda »högern» inom
hufvudstaden, hvars röster fört Themptander in i riksdagen. De
principiella frihandlarne sågo icke heller i honom sin man,
ovissa, som de kände sig, hur långt hans håg att dagtinga
med motståndarne skulle föra. Redan hade han gått in på
registreringsafgifter för vissa tullfria varor, ett förslag med
hvilket protektionisterna liksom kände sig för. Men deremot
var det naturligt, att då efter 1880 års afslag å föreliggande
värnepligtslag den De-Geerska ministèren afgick och Andra
kammarens ledare erhöll uppdrag att bilda ny ministèr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
