Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
104 Riksåagsgalteri 1886-89.
under fyra generationer tillhört stadens framstående
affärsmän. Fem af grosshandlaren Peter Ekmans barnbarn ha
invalts i riksdagens Första kammare, två sitta der än i dag.
Den yngste af dem är Carl Edvard Ekman.
Han föddes i Göteborg den 7 mars 1826. Efter
undervisning i hemmet och vid Chalmerska institutet fick han på
föräldrarnes bruksegendom Lessjöfors nära Filipstad under
äldre brodern Gustafs ledning handlägga de till
bruksförvaltning hörande praktiska göromålen samt genomgå
lärokurserna vid Franz von Schéeles förberedande bruksskola i
FiJipstad och vid statens högre bergsskola i Falun. Så
förberedd, sändes han till utlandet att se och lära.
Hemkommen, blef han i sitt tjugotredje år, på hösten 1848, antagen
till förvaltare vid Finspong.
Alltifrån Gustaf II Adolfs tid hade Finspong fabricerat
kanoner för Sverige och utlandet, hvarigenom detta jernverk
och herresäte blifvit vida bekant. Men 1848 voro samegarne
många, hvarderas intresse för verkets uppehållande i samma
mån mindre, hvarför åtskilligt blifvit underlätet af hvad som
erfordrades för att Finspong skulle »följa med sin tid». Den
driftige förvaltaren måste derför vara betänkt på att sjelf
förse sig med driftkapital, om han önskade göra något af
Finspong. Under sådana förhållanden var det naturligt, att han
äfven sökte förvärfva sig eganderätten, och detta lyckades
honom efterhand, så att han 1856 var ensam egare, fem år
efter det han förvärfvat första andelen. Nu grydde en ny
tid för Finspong.
Masugn, smedjor, mekanisk verkstad ombygdes, gjuteri
nybygdes, likaså stångjernssmedja och valsverk, bruks- och
jordgendomen ökades genom betydande tillköp, åkerbruk och
skogshandtering förbättrades och utvidgades,
arbetarebostäder med trädgårdstäppor bygdes, hus och ladugårdar
uppfördes, slutligen förnyades och fullbordades slottets inredning
enligt den ursprungliga planen. Jernbana byggdes mellan
bruken, en annan för transport åt Norrköping. Och af en
gammal bruksskola gjordes med kärleksfullt nit och stora
uppoffringar en af landets främsta folkskolor, hvars nya
byggnad ger utrymme för mer än 200 barns undervisning i trenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
