- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
105

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Ekman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klasser, enligt den om folkundervisningen högtförtjente grefve
Rudenskölds plan och under mångårig ledning af en under
honom utbildad lärare. Till den i alla afseenden väl
utrustade skolan donerade Carl Ekman och hans hustru, Franz
von Schéeles dotter, på sin silfverbröllopsdag (1874) ett
kapital af 50,000 kronor, för att ytterligare betrygga dess framtid.

Länets hypoteksförening och nya brandstodsbolag,
enskilda jernvägsbolag inom och utom Östergötland m. m. stå
i större eller mindre grad i förbindelse till Carl Ekmans
initiativ eller verksamma stöd. I hushållssällskap och
hushållsgille, i kommunalvärf af alla slag har han under årtionden
deltagit på ett sätt, som haft allmänt gagn till mål, och
härför vunnit allmänt erkännande.

Och som enskild industriidkare och landtbrukare har
han väl förstått sin sak. Finspongs kultur och produktion
bära derom tillräckligt vittne. Under den raska utveckling,
den teoretiska striden mellan kanon och pansar tagit i
senare tid, har Ekman ihärdigt arbetat på att hålla Finspongs
gamla rykte uppe i Europa. En ofta ganska talrik stab af
artilleriofficerare har i långa tider år ut, år in, hållit till på
Finspong, som kontrollanter öfver utförandet af de resp.
regeringarnas beställningar af kanoner och projektiler.
Svenska regeringen har naturligtvis äfven hört till Ekmans
kunder, ehuru ingalunda till de lättsköttaste, och Ekman har
sjelf i riksdagen (1872) uttalat som sin erfarenhet, att »det
är mycket angenämare för en fabrikant att arbeta för en
utländsk regering, än för den svenska», hvarför han sökt ställa
sig så, att hans etablissement icke vore beroende af svenska
statens beställningar.

*     *
*



Det var Sveriges brukspatroner, hvilka först sände Carl
Ekman till riksdagen som fullmägtig i borgarståndet för
bergsbrukens andra valdistrikt, 1859. Ekmans första ord i ståndet,
liksom hans första motion, ville häfda »Sverige åt svenskarne»
ifråga om den jernvägsmateriel, som svenska staten
konsumerade och utlandet levererade. Att sälja tackjern till
England och importera jernvaror, hvilka här i landet kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free