Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Carl Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108 Riksdagsgatieri ?6-8$.
ningshären. Ett stort steg fann han väl vara taget mot
grundskatternas aflösning genom deras förvandling i penningar,
men då han hvarken 1869 eller 1870 såg något förslag i önskad
rigtning, finner han aflösningen hotas med att bli en
afskrifning. Och som indelningsbördan i sjelfva verket också är en
grundskatt, som de enskilda intressena växa i styrka och
åren gå utan frukt för försvaret, som är en lifsfråga for
landet, så mognar Ekman småningom för den tanken, att om en
på värnpligten grundad, krigsduglig härordning fås, som en
följd deraf den »oprivilegierade jordens» särskilda
skattebördor så småningom kunna efterskänkas.
Striderna 1871 förde frågan icke närmare målet, 1872 års
grundskattestrid icke heller. Ekman var då bland
statsutskottets »åtta reservanter», hvilka af grundskatterna under
högst 40 år ville bilda en fond för statsverket och derefter
afskrifva dem. Men hvarken Första eller Andra kammarens
majoritet ville höra talas om sådant; för den ena var det för
mycket, för den andra alldeles för litet. Så mognade »1873
års skrifvelse», hvars rätta innebörd Ekman så ofta under
senare riksdagar nödgats framhålla emot beskyllningar och
förebråelser från skilda håll.
Det finnes visserligen hjerta motsättningar mellan enstaka
yttranden af Ekman under den långa försvarsstridens skilda
skeden. Men för en opartisk granskare framgår hans
ställning till frågan, i dess olika faser, som en konseqvent
värn-pligtsväns försök, att under de gifna förhållandena så vidt
möjligt verka för försvarets förstärkande, äfven med
uppoffringar af statsverkets tillgångar, men icke biträda någon
sådan uppoffring, om ej försvaret deraf i nämnvärd mån
gagnas eller åtminstone en väg öppnas för en värnpligtshär af
bättre krigsduglighet, än den nuvarande organisationen
erbjuder. Om försvaret bygges på annan grund än den
nuvarande, då må denna grund och öfrig grundskatt småningom
afskrifvas; men bibehålles indelningsverket som grund, då
finner Ekman ej i några partiela förbättringar tillräckligt motiv
för en afskrifning.
Det är egentligen efter förkastandet . af Louis de Geers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
