Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Nils Axel Gustafsson Bennich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
110 Riksdagsgatleri ?6-8$.
hjelplig att 1856 verkställa en omarbetning af tulltaxan i de
fall, der den nya »mellanrikslagen» gjorde andra tullsatser
nödvändiga, hvarvid äfven i tullsatserna inräknades de förut
särskilda tolags- och konvojafgifterna. En tilltänkt
»handelsbank» hade vid denna tid påräknat Bennich som chef, men
banken vann ej kunglig sanktion. Bennich förordnades i
stället af K. M:t att deltaga i den 1858 nedsatta »stora
fi-nanskomitén», som skulle undersöka Sveriges ekonomiska
förhållanden. Och under det dessa långvariga arbeten
fort-gingo, utnämndes notarien Bennich till landshöfding i
Jemt-lands län, den 20 januari 1860.
Den nyutnämnde landshöfdingen lemnade
sekreterareplatsen i bevillningsutskottet men icke arbetet i finanskomitén,
när han begaf sig åstad till det nordliga länet. Länge fick
det icke heller njuta af hans omvårdnad, ty en del af cle
fem landshöfdingeåren tillbragte han i hufvudstaden, kallad
dit af både äldre och nyare komitébestyr i rikets tjenst.
I november 1863 utnämdes Bennich till ordförande i eri
tull-komité, som nedsattes med särskildt afseende på den
handelstraktat med Frankrike, hvarom underhandlingar samtidigt
inleddes. Komitén arbetade på samma sätt som »stora
finanskomitén», d. v. s. infordrade uppgifter och upplysningar från
industriidkare och köpmän och bearbetade det så vunna
materialet. Enligt Bennichs åsigt om verkan af
tullnedsättnin-gar - att de nedsätta lurendrejerivinsten och egga
producenten till större ansträngning, till hans egen så väl som
hans kunders båtnad - blef ingen svensk industri verkligt
lidande på den franska traktat, hvars fördelar för svenska
konsumenter, så väl som för svensk handel och sjöfart, voro
obestridliga: Traktaten afslöts och sattes i verket redan
innan den riksdag sammanträdde, som egde besluta om deri
faststälda tullsatser, och detta just 1865 års riksdag, som i
första rummet skulle yttra sig om det hvilande kungliga
förslaget till ny riksdagsordning.
Visst var regeringen »stark» den tiden, sades det. Men
på riddarhuset ansåg den sig dock behöfva Bennichs
sakkännedom och talaretalang. Bennich blef derför »kungavald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
