Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Anton Niklas Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anton Niklas Sundberg. 125
Han blef riksdagsman i Presteståndet 1859, genast af
ståndet invald i både lagutskottet och ståndets enskilda utskotts
pastoralafdelning. Konventikelplakat och bibelöfversättning,
perikopsystem och katekesförslag voro föremål för hans
yttranden vid plena, icke mindre än verldsliga lagfrågor och
andra riksdagsärenden. Han ville icke tillåta kyrkliga
reformer, som icke af behofvet kräfdes - redan detta var ett
erkännande åt utvecklingen. Väl vore åsigterna om behofvet
något olika inom ståndet, men der funnos ock de, hvilkas
behof ständigt tillfredsstäldes af det bekanta »non
possu-mus». En parti el reform af representationen, som då förelåg
till afgörande, fann Sundberg icke vara »rätta vägen» till en
förändring, om ock en förändring kunde vara loflig. De
särskilda klasserna inom samhället borde ej »sammanvispas».
Till 1862 års riksdag återkom Sundberg som domprost.
Han insattes nu i konstitutionsutskottet, och blef der snart
namnkunnig som en af presteståndets reservanter mot det
kungliga representationsförslaget. Reservanterna förnekade
icke önskvärdheten af en reform, de ville gå från stånds- till
klassval. Sjelfskrifvenheten och de fyra kamrarna ville de gerna
uppgifva. Men det på allmänna val bygda förslaget måste
de ogilla, icke blott principielt, utan ännu mer för dess
särskilda brister. Något hånfullt bemötas landstingens
»konser-servativa garantier» och Första kammaren förespås komma
att till största delen bestå af Stockholmsbor. Märkligare är
anloppet mot Andra kammarens census-streck. Det saknar
all inre styrka, heter det, »och skall derför stå i grundlagen
som en utmaning till de uteslutna demokra-tiska elementen
att försöka dess utplånande», en kamp som måste leda till
maktöfvergrepp öfver friheten, uppifrån eller nedifrån.
Jordbruksintressets öfverhand hör ock till de starkt betonade
farhågorna. Det var öfverhufvud »obepröfvade möjligheter» som
här bjödos till grundval för ett konstitutionelt statsskick.
Sundberg betraktade det som en pligt »att offentligen
uttala sin öfvertygelse, när den strider mot hvad som är eller
kallar sig den allmänna opinionen för dagen». Den pligten
svek han ej heller vid 1862 års riksdag. Icke blott i
representationsfrågan, äfven i olika frågor om lossande på de stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
