Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Anton Niklas Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126
kyrkliga banden stod han styft emot opinionens kraf.
»Kyrkan skall icke beröfva sig sjelf de former, i hvilka hennes
lif rört sig».
De liberala förkastelsedomarne öfver Sundberg sällade sig
nu till de frikyrkliga, han stämplades som en erkekonservativ
pelare i det konservativa prestesåndet. Dylika orättvisa och
hårda domar väckte knappast hans vrede, men de närde den
åsigt, som gaf sig luft i hans till protokollet yttrade »förakt
för fakta, som hemtas från den s. k. allmänna opinionens stora
förrådshus». Men han fick snart ett intyg, att hans person
respekterades äfven af den regering, som framlagt det af
honom så skarpt kritiserade representationsförslaget, då han,
efter presterskapets val, 1864 utnämndes till biskop i
Karlstads stift. Från presteståndets biskopsbänk fick han vid 1865
års riksdag ånyo uttala sig om det kungliga förslaget. Att
han icke varit otillgänglig för de »fakta», tiden frambragt,
framgår ur hans hofsamma yttrande: »Jag har för länge
sedan uppoffrat min privatmening om de samfälda valen för
regeringens auktoritet, och i detta fall äfven gifvit vika för
en annan auktoritet, nämligen folkets opinion. Ty att äfven
denna senare, rätt uppfattad, förtjenar afseende, är jag mer
än villig att erkänna». Sundberg hade förstått, att opinionen
utdömt ståndsförfattningen, och var beredd att antaga
åtminstone en på allmänna val bygd nedre kammare. Men det
föreliggande förslaget innebar sarnhällsvådor i sina speciela
stadganden. »Man har brådt om och vill ej veta af någon varsamhet».
Förslaget, sådant det föreligger, kan Sundberg således ej
bifalla - »hvarken i hjertat eller i voteringsurnan».
Till den sistnämnda vardt Sundberg icke kallad - som
bekant voterade icke presteståndet om gamle Reuterdahls
uppfattning af ståndets bifall - och när den nya riksdagen första
gången samlades, visade det sig, att Sundbergs hjerta för
fosterlandet icke tillåtit honom att sluta det för Andra
kammaren. Han infann sig som ombud for valkretsen Karlstad
-Filipstad och helsades den 18 januari 1867 af Lars Hierta
- Andra kammarens ålderspresident - som kammarens
förste talman. Hvarken riksdagsmannavalet eller talmansutnäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
