Bilder och minnen / 131 (1889) Author: Harald Wieselgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Albert Ehrensvärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Albert Ehrensvärd.

(1888, febr.)

Det »nya systemets» minister synes ha erinrat sig den
förste grefve Ehrensvärds serafimerdevis: »oombytélig», när det
gälde att finna en utrikesminister, ty ooinbytt står den fjerde
grefve Ehrensvärd qvar ifrån den afgågna. »Neutralitet»
och »försoning» kan också äfven excellensen Ehrensvärd
skrifva på sin fana, han som mer än en gång under sin tre-
tiofemåriga riksdagsmannabana låtit sakförhållanden gälla
högre än principen. »Jag respekterar så mycket som någon»,
sade han på riddarhuset 1857, »den pligtkänsla, i kraft af
hvilken den offentlige mannen söker handla konseqvent, men
jag tillåter mig hemställa, huruvida icke, under en lång bana,
förhållandena sjelfva kunna så förändras, att det äfven blir
en pligt att modifiera sina åsigter, huru välgrundade dessa
en gång kunnat vara.»

Grefve Albert Ehrensvärd, sonson af Carl August Ehren-
svärd och dotterson af Carl Johan Adlercreutz, föddes den 10
januari 1821 i Jönköpings län på säteriegendomen Rödjenäs,
der hans far då bodde som major vid Smålands dragoner.
Med föräldrarne fick Albert flytta till Skåne när fadren blif-
vit de skånska dragonernas chef och bosatt sig på Tosterup,
i trakten af Ystad. Vid en då berömd enskild skola i Lund
förbereddes han till studentexamen, som han aflade vid nyss
fylda sexton år. Som student i Lund tillhörde han »Små-
lands nation» och skötte så väl sina studier, att han 1841
fick bestiga parnassen. Från kamratskapet med Otto Lind-
blad, Talis Qvalis och andra ko^féer bland den tidens stu-
denter vid det sydsvenska universitetet drog den unge filo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>