Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Albert Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albert Ehrensvärd. 133
gången hade anslagens officielle försvarare ett godt stöd i
Sveriges af statsutskottet vitsordade »betydande plats.» Det
var i den skandinaviska storpolitikens dagar, då Sverige ännu
icke i utländska tidningar förliknats vid en operakör, som
ideligen sjunger: »Vi komma, vi komrna» - men aldrig rör
sig ur fläcken!
Innan omslaget kom, hade Ehrensvärd redan lemnat sin
post i det svenska utrikesdepartementet.
Tosterup, hans farmoders arfgods, rikt på minnen efter
farfadern, hade sedan 1834 tillhört hans fader, som nu var
åldrig och svag. Tosterup är ett ståtligt herresäte, med torn
och grafvar - »utvisande i hvad försvarsgrenar och barbari
fordna verlden stått», skrifver farfadern i sin »Fem dagars
resa i Skåne för att se och hämta rörelse och förargelse.»
Han hade tillbragt flera år på Tosterup. »Aldrig annat än
säd, boskap och sol om sommaren, regn, blåst och kråkor
om hösten, drifvor och snödjup om vintern och om våren
upptinade kärngar i tufvorna.» Men jordbruket var uselt i
Carl August Ehrensvärds tid, vida bättre hade det blifvit i
sonens; nu manade familjeförhållanden sonsonen att taga
sig af det minnesrika arfvet. Kabinettssekreteraren, gift
sedan 1852 med norska statsrådet Vogts dotter, tog afsked ur
statens tjenst för att slå sig till ro som landtbrukare i Skåne.
Från 1860 är grefve Albert Ehrensvärd Tosterups herre.
Jordbruket intresserade honom. Han ville icke stanna
vid att - som farfadren förebrår sin tids landtman -
»endast bädda naturens säng, i hvilken sommaren gör sitt
biläger». Han studerade jordbruksvetenskap, tog del i
hushållssällskap, i kommunala bestyr. Skånes bank och skånska
hy-poteksföreningen valde honom in bland sina styrande män,
de nya kommunikationerna togo hans nit i anspråk, han blef
ordförande i stiftets prestlöneregleringskomité, han blef vice
ordförande i landsting. Äfven bevistade han riksdagar. Ett
vackert minne af hans deltagande i 1862 års riksdag äro de
till Svenska akademiens disposition stälda stipendier för
Vitterhetsidkare, för hvilka en motion af Ehrensvärd bildar
utgångspunkten. Mindre framgång rönte hans yrkande på
upprättande af en allmän öfverstyrelse för rikets läroverk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
