Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Albert Ehrensvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är grefve Ehrensvärds hitills sista ord från riks-
dagsmannabänken. Efter riksdagens slut inkallad i konung-
ens råd som utrikesminister, har han sedan endast få gånger
från hvardera kammarens ministerbänk fört talan för anslag,
hvilka han ansett värda riksdagens bifall. Så 1886 för »kom-
mersiella attachéer», »i båda kamrarna, men utan framgång,
trots löftet att »verkställa detta förslag» (afsedt för »konsu-
lats-karriérens höjande») »så godt som en man kan göra
det». 1887 tog han med lika liten framgång till orda för det
begärda anslaget för Sveriges deltagande i Köbenhavns-expo-
sitionen 1888. »Jag skall ej kasta mig in i något slags
skandinavisk politik» - försäkrade utrikesministern - »den
hade sin betydelse för några år sedan, men ej nu längre.»
Sällan har man hört några användt om ett så betydligt siffertal.
Excellensen Ehrensvärd har icke, som exc. Bildt och
statsrådet Bergström, i riksdagens protokoll nedlagt ut-
talanden, hvilka kunde anses oförenliga med inträdet i
den minister, som skall gifva verkställighet åt lifsmedelstullar
- vi erinra om den förres sanna ord, att man ej bör hjelpa
jordbrukare med statsmedel, hvilka deras icke-jordbrukande
landsmän få släppa till: »sannerligen, de äro icke i en sådan
ställning att de kunna något undvara», och om den senares
försäkran, att brödtullarne äro en orättvisa mot arbetaren.
Men Ehrensvärd har, liksom ännu ett par af det »nya» för-
sonlighetssystemets rådgifvare, tillstyrkt konungen att från
1887 års brödtullshot vädja till folket. Den nya rådkammaren
synes alltså hvila på en allians i fosterländskt syfte, mellan
nytt och gammalt. En allians kan nog vara en god sak, sade
ryske ambassadören till Metternich - landshöfdingen Ehren-
svärd berättar historien till Första kammarens protokoll den 4
april 1883, och icke har excellensen Ehrensvärd glömt svaret.
- »Ja», svarade Metternich, »en allians är en förträfflig sak,
men det beror på hurudan den är. Mellan menniskan och
hästen är också en allians - och den är förträ/lig för menni-
skan».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
