- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
141

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - A. P. Danielsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A. P. Danielsson. 141

A. P. Danielsson har vid sin femte riksdag i ett eldigt
föredrag framhållit sin tanke om hvem som är folket. Det
gälde »landtmannapartiets» härordningsförslag, som ville på
inkomstbevillningen öfverflytta den nuvarande rustnings
-och roteringsbördan. »Herrarne - utbrast han - hafva
kanske icke så mycket som 20 röster hvar af det egentliga folket
att tacka för att I sitten här som lagstiftare» .. . Det är »vi,
landsbygdens representanter», som föra det egentliga folkets
talan.. . Nu komma vi med ett förslag, som afser detsamma
som detta folk vill, nämligen lindring af dess bördor (dess
således = rust- och rotehållares).... »Det lönar sig derför icke
att herrarne söka skrämma oss för folket, ty det är just dess
talan vi föra. Vi känna folket till dess lynne och karakter,
vi, som arbeta med samma verktyg, som dessa arbetare föra
i sin hand, vi, som lefva bland dem, vi, som hafva delat ljuft
och ledt med dem från vår barndom ... vi känna deras
önskningar och behof fullväl» . .. Under sitt pathos märker
talaren icke, att han låtit »folket» sjunka nedom kretsen af dem,
hvilkas bördor skola lindras, ett pathos och en
ouppmärksamhet, som för öfrigt varit ganska vanliga under de
mångåriga klassbeskattningsstriderna, och ännu bjertare
framstic-ker under kampen om tullar på lifsförnödenheter. »För att
lindra den fattige arbetarens utgifter», motsätter sig den
folkvänlige Danielsson den 1881 föreslagna tullen på - tobak.
Af samma vackra hänsyn vill han 1882 helt och hållet
borttaga tull på - oljor, ty »ett billigt lysämne skall i vårt land
med dess långa och mörka årstid bidraga att höja den
arbetande klassens produktionsförmåga och sålunda lemna bättre
utkomst för lifvets uppehälle». Men gäller det jordbrukarens
inkomst - då får den fattige arbetaren stå sitt kast. »Här
gäller det», säger Danielsson 1887, »icke frågan om dyrt bröd
eller ökade skatter, utan frågan gäller om det svenska
jordbruket skall finnas till eller icke!» En förskräckligt retorisk
figur, då bortåt hälften af svenska jordbrukare ansett sig kunna
undvara spanmålstullen! Men pathos förleder lätt ett varmt
sinne. I lugnare ögonblick - när t. ex. frågan gäller
rösträttens utsträckning (1880) - har Danielsson uttalat de sanna
orden, att endast genom »streckets» borttagande kan man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free