Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - A. P. Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. P. Danielsson. 148
ningom till väga, på det man således må kunna borttaga
den udd som de motsatta partierna nu rikta emot hvarandra».
Men icke bättre gick det 1883 för den Posseska rninistérens
förslag. Då påstod Danielsson om generalerna i
försvarsutskottet, att de icke sjelfva visste hvad som är ett betryggande
försvar, och satte sig derför i spetsen för motståndet mot
landtmannapartiets egen statsminister, som på sitt
»kabinetts-frågetal» icke vann mer än 44 af kammarens röster, under
det »kammarn med vördnadsfull tystnad åhörde hr
Danielsson till protokollet diktera kammarns beslut». Men 1885
ville äfven Danielsson komma till ett slut på en alldeles
ofruktbar strid om grundskatteafskrifning: tullfrågan fordrade
också nya partigrupperingar. Han nöjde sig derför med
ned-prutande af den föreslagna beväringstiden och öfningstiden
och understödde, jemte Liss Olof Larsson, den förkrympta
sammanjemkningen af det framlagda kungliga förslaget,
hvarigenom beväringsmanskapet bättre än förr kan tillgodogöras
för försvaret, utan den fara för en morskare utrikespolitik,
hvilken Danielsson ansåg skola bli följden af att
krigsstyrelsen kunde uppbåda mera folk! Då yttrade emellertid A. P.
Danielsson en sats, som väl förtjenar antecknas: »En
yngling på 21 år med frisk kropp och god arbetskraft är icke
fattig - fastän han ej har kassan på fickan».
Båtsmanshållets sättande på vakans var naturligtvis af
hela indelningsverket det som låg Danielssons h.orisont
närmast, och han har gång efter annan motionerat derom samt
slutligen sett sin sträfvan krönas medelst kungliga
propositioner i ämnet, hvilka 1887 vunno framgång, då i båtsmännens
ställe en ny sjömanskår antogs. Vårt lands läge har också
föranledt Danielssons åsigt om behofvet af en flotta för vårt
försvar, hvilket utan flotta - säger han - icke vore tjent
med »om vi också blefve soldater hvarenda man och ginge
och stampade aldrig så mycket i sandbackarna». Anslag till
pansarfartyg fann Danielsson derför vara nödigare än till
po-sitionsatilleriet på Oskar-Fredriksborg, till befästande af
Va-berget, ja, nödigare än för tillämpningen af den nya
värnpligts-lagens föreskrifter. Det var under sammandrabbningen med
krigsministern 1887 som Danielsson tillät sig utsträcka majori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
