Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - A. P. Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 Riksdags galler i 1886-89.
tetsberäkningen längre än vanligt: »Jag vill icke tvista
derom», sade han, »att regeringen, som består af 10 ledamöter,
är klokare i detta fall än riksdagen, som består af mera än 360
ledamöter». .. Nej, nej! sådana kunna i en dylik fråga både
de tio och de trehundrasextio vara, att de, hvar för sig, icke ha
mer än ett hufvud att lita till.
Men hufvudfrågan på 1880-talet blef mer och mer -
rågtullen, i synnerhet sedan en utgång ur
grundskatteafskrif-ningsstriden 1885 blifvit vunnen och en tredjedel af tungan
aflyft från »folkets» skuldror. Sedan delade sig »folket».
Carl Ifvarsson, som redan för flera år sedan funnit sin makt
öfver »folket» delad, stundom ersatt, motsåg med lugn den
nya utvecklingen. Men icke så förkämparne för rågtullen.
Danielsson sade (22 Mars 1881), att han hvarken var
frihandlare eller protektionist - det gälde majstullen - men
frågade på sitt målande sätt: »Är det skäl att ställa så till, att
vårt land skall utarmas så att våra söner nödgas utvandra
till Amerikas prärier och der odla majs, på det att vi af dem
skola köpa denna vara för lånta pengar, under det att stora
fält af vår egen jord skola läggas öde, emedan den ju ej kan
frambringa andra skördar än potatis?»
Nej, naturligtvis, icke kan man vara så tokig heller.
Och enda sättet att undvika dylikt elände och tokeri - är
majstull. Låt oss då få majstull, det säger ju sig sjelf.
Och hvarför skola vi ha mjöltull? Danielsson, den
fattiges vän, säger det 1882: den fattige får bättre vara om
det blir inhemska qvarnverk, som få förädla spanmålen
till mjöl. Raka motsatsen är ett erfarenhetsrön, om hvilket
äfven arbetarepetitioner vitna.
Än rågtullen? När 40,000 personer utvandrade i fjol,
säger Danielsson 1885, af brist på arbetsförtjenst, är det ju
nödvändigt att se åt att arbetsförtjensten kan höjas genom
att skaffa arbetsgifvaren, jordbrukaren, bättre inkomster.
Detta resonnement står för öfrigt ingalunda tillbaka för
Danielssons yttrande om »statssocialism»: »Staten, säger han i
Andra kammaren 1887 i mars, »staten har i 30 år fråntagit
jordbrukarne deras rätt att någorlunda få behålla den inhem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
