Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Sven Adolf Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156 Riktfdagsgalleri 18
der debatten 1886 och i motionsform 1888 åter upptagit:
skyddstull för de svenska fåren och det svenska linet, lagd på ull
och bomull, eller två skyddade industrier straffade ined
egna vapen. Måhända finner Hedlund i detta sätt att
argumentera ett »lefvande språk», för hvilket antagonisterna icke
så lätt slå döförat till, som för statistiska,
nationalekonomiska, stats- och privatsrättsliga »goda skäl», hvilkas logiska
maktspråk i debatten med protektionisterna befunnits vara
»ett dödt språk». Rätt mycket uppseende väckte hans
försök 1886 att, genom en motion om betryggande vilkor för
»de skyddade näringarnas» arbetare, af arbetarefrågan göra en
hafstång mot »Svenska arbetets vänner»; sjelf ansåg han sig
med motionen ha afsett en försoning mellan fattige och rike
och hoppades åtminstone bli hållen för »en beskedliggörare».
Men derpå gingo icke de ärade motståndarne in. »Du äst
rasande» citerade en af dern emot Hedlund- »mycken konst
hafver gjort dig rasande».
Men arbetare och småfolk tyckte icke att Hedlund var
så rasande: de sände honom petitioner, de samlades i
tusental vid hans bostad och badö honom motverka den föreslagna
tullen på lifsförnödenheter. Vid första riksdagen 1887
fullgjorde Hedlund uppdraget och motbevisade med ganska goda
skäl de öfverdrifna skildringarna af jordbrukets och
näringarnas nöd. Hans hufvudskäl för afslag å den yrkade
tullskatten var emellertid icke skattens mindre behöflighet, det var
dess »orättfärdighet». Hedlunds yrkande segrade också 1887
- efter Andra kammarens upplösning. Men 1888 bytte
Hedlund och protektionisterna roller: nu blef det hans tur, att
verka som oppositionsman.
Undervisningsfrågan har länge sysselsatt Hedlund.
Redan 1864 införde han i »Svensk Månadsskrift» en förträfflig
uppsats »om grunderna för uppfostran», och i sin tidning
har han ofta behandlat ämnet, särskildt 1867 i en
afhandling »om sättet att förnuftsenligt ordna den offentliga
undervisningen», hvilka båda skrifter äfven särskildt utgifvits. I
riksdagen tillliörde jiaii 1868 och 1881 4ndra kammarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
