Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Arvid Rutger Fredriksson Posse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
162 Riksdagsgalleri 1886-89.
grefve Arvid Posse infann sig till den nästföljande riksdagen.
»Gemensamt med hedervärda bondeståndet är det
ridderskapet och adeln, som företrädesvis brukar Sveriges jord», hade
han sagt i det anförda helsningstalet 1865. Nu, i den nya
riksdagens gryning, ville han praktiskt visa gemensarnheten.
Hvar maktens tyngdpunkt skulle komma att ligga, hade han
visat sig klart inse, då han framstälde den varning, mot
hvilken frih. Sprengtporten protesterat. Hvarför skulle han då
icke ställa sin energi och sina talanger till deras tjenst, som
i ståndstidens arf, i klassbeskattningen, egde en
sammanhållning, som hvarken de gamla »liberala» ledarne ur
borgarståndet, eller »förtjusningsfebern», det är tacksamheten mot
regeringen, kunde tänkas komma åstad. Och hvilken roll kunde
han väl spela bland regeringsvännerna, han, den skarpe
reform-motståndaren, som dessutom hvarken till kropp eller
själ var »bourgeois» eller byråkrat, fastän både bankdirektör
och vice häradshöfding!
Några af »segersidans» koryféer samlade Andra kamma*
rens män till ett enskildt möte för diskussion om kammarens
blifvande hållning och förberedelser till utskottsval. Det
påstods, att deras program var absolut regeringsvänligt -
de visste kanhända, att regeringen ville låta riksdagen och
landet hvila sig efter de stora reformmödorna. Men grefve
Posse ansåg ett ministerielt program »in blanco» alldeles
oantagligt och lemnade i sin bostad lokal för sammanträde af
män, hvilka umgingos med mera positiva tankar, eller, för
att tala med det nybildade partiets första officiösa broschyr,
ville »hindra hela kammarens anstickande af den ministeriela
förtjusningsfebern med deraf följande vanmakt». Det skulle
afgöras - heter det sammastädes - »om Sverige under den
närmaste framtiden skall ledas efter byråkraternas eller efter
Svenska folkets intressen».
Folket - var rust- och rotehållarne, naturligtvis. »L’état,
c’est moi», säger den som kan, nu var turen kommen till
»den oprivilegierade jorden». Och för hela »riksrusthållet»
red den högättade riddersmannen. Men här, om någonsin,
besannades skaldens ord om fältherren och segern:’de djupa
lederna vunno den - men endast helt efemert »åt honom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
