198
(1889) Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Bilder och minnen 198 (1889) Author: Harald Wieselgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång.
(skillnad) (historik)
Fredrik Wilhelm Scholander. (Vid K. Akademiens för de Fria Konsterna utställning af lians arbeten, 257 nummer, i Stockholm 1882). Femtio års arbete som lärjunge, lärare och tjensteman inom den svenska konstakademien har med henne införlifvat Fredrik Wilhelm Seholanders namn. Hon har tacksamhetens pligt mot hans minne. Ett uttryck af denna pligt är den utställning af Seholanders arbeten, Akademien föranstaltat. Väl vitnar den mest om en sida af hans verksamhet, som han sjelf kallade stundom sin dilettantism, stundom sin fantasilek; men hvad Scholander utfört som bygnadskonstnär, särskildt i Stockholm, har sin permanenta exposition, och hvad han verkat som lärare i bygnadskonst, det lefver och rör sig med friskt lif äfven utom vårt lands gränser, sedan flera decennier tillbaka. Scholander var ett stockholmsbarn, född den 23 juni 1816. Hemmets välstånd, som syntes lofva arf och egodelar, bröts redan i hans barndom, men det andeliga arfvet var så mycket rikare. En obändig kraft var dess första uttryck. Skilsmessa från hemmet skulle bota denna. Och den gjorde så. Ty intrycken af naturen i Stockholmsskären och af böckernas sagohjeltar fylde hans fantasi och gjorde hans sinne inåt-vändt. Men kraftigare öfvertag fick fantasien då gossen åter kommit hem och en gammal fädernefrände, Erik Acharius, som fadren tagit hem till sig från Danviken, förde honom in i historiens och sagans verld på fullt allvar, berättade sagor, ritade af sina sagohjeltar, ofta tog gossen med sig i arsenalen, i lifrustkammaren, hvarje söndag till S:t Göran och Draken i Storkyrkan, allt för att skänka berättelserna lif och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
