- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
202

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

202 Minnesbilder.

lefvande arkitekten, som de redan ansågo mogen (or ett
monumentalt arbete af bästa art: uppförande af ett nationalmuseum.
Ett af Scholander från Paris hemsändt studieprof, »projekt
till museibygnad» hade nemligen af embetet blifvit försedt
med ett kostnadsförslag, och den halfva million »banko»
hvartill detta uppgick, hade af riksdagen beviljats. Nu återstod
blott att förändra ritningarna så att allt det, hvaråt embetet
beredt plats i kostnadsförslaget, jemväl kunde få plats i
byg-naden, oansedt författaren af det hemsända museiprojektet
aldrig tänkt sig att hans palats för konstsamlingarne äfven
skulle inrymma statens bibliotek och historisk-arkeologiska
samlingar i hufvudstaden.

Detta var för Scholander som arkitekt en lifsfråga, för
Sverige en angelägenhet af betydande vigt. Ärlig i sitt
studium ansåg han sig företaget icke ännu vuxen och ville
dessutom icke bindas till en i hans tanka omöjlig sammanställning
af kostnad och bygnad. En fri konkurrens kunde ju utlysas,
tyckte han, och då ville äfven han inkomma med ritning och
kostnadsförslag. Men riksdagsarbetet hade brådstörtats,
fortsättningen måste påskyndas, ändringar kunde man nog sedan
få göra - och nya utgifter kanske med. Riksdagstaktik och
»kungens öra» voro för Scholander okända faktorer, med
hvilka hans patroner räknade, och han var van att lyda. Så
gaf han med sig. Från Munchen for han tillbaka till Rom,
lyckönskad af somliga, afundad af andra, sjelf djupt
nedslagen, rycktals rent af frestad att bryta med hemmet och i
främmande land söka sin utkomst.

Nen sådant hafver sig icke så lätt, och mången hoppets
stråle lyste nog igenom missmodets mörker under den tid han
ännu fick tillbringa i »den eviga staden». En kunglig ordre
hemkallade honom i mars 1846, och på sommaren var han åter
i Stockholm, der konstakademien helsade honom med enhällig
ledamotskallelse. Öfverintendentsembetet hade redan två år
förut befordrat honom till konduktör - dock utan lön.

Det arkitektarbete, som nu begynte för Scholander, under
lydnadens tvång och med ett bygnadsprogram, som i
förhåltill den faststälda kostnaden var orimligt, blef honom ju längre
det fortgick allt olidligare, trots de välvilliga patronernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free