Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210 Minnesbilder.
djupare och djupare i den allt tjockare och tjockare
lervällingen till dess man icke förmår höja sig mera mot ytan, der
solen glimmar.»
Äfven Scholander måste ut igen, så fastlåst han tyckte
sig vara - och verkligen var - inom tjenstepligternas och
familjens områden. Det var 1863, han tog sig mod till, och
på fyra månader i sin hustrus sällskap besökte Tyskland,
Schweitz, Tyrolen, norra Italien, Frankrike, Belgien och
Danmark. Äfven denna färd blef en studieresa, ty Scholander
arbetade så oförtrutet, att han hemförde en aqvarell för hvarje
resedag - och dertill mångfaldiga småteckningar. Venezia,
Verona och Brescia gåfvo honom de ljufvaste dagarne. Men
- »det allra obetydligaste antalet verk i verlden äro de goda»,
så lydde mästarordet efter hemkomsten.
Under snart sagdt en mansålder förfiöto eljest
Scholan-ders somrar på öfre Djurgården, invid stranden af Lilla
Värtan, der Lilla Skuggan införlifvat sig med Scholanders
lefnadssaga. Efter hemkomsten till staden 1860 tecknar han
för Arsenius sitt sommarlif, sådant det under de flesta af de
följande tjugo åren äfven förrann:
»Min sommar gick helt lugnt bland Skuggans ekar
vid Lilla Värtans vassbevuxna stränder,
der ock fanns sol och luft och barnalekar
och sång af trastar, snatter utaf änder;
väl bar jag deras död i mina händer
men skördade blott bommar, inga stekar;
jag fiskade - men mest med toma krokar,
ty Värtans fiskar voro inga tokar».
Malå, dikta, sjunga, slå lutan och lära barnen de konstlösa
melodier han för dem komponerat, detta hörde till Scholanders
sommarglädje, och om än jagt och fiske icke fingo inkräkta på
hans tid, var han i mångt och mycket en idrottsman. Under
flera år hopbragte han en vapensamling, som i sin tid var
ganska berömd och slutligen inköptes af kejsar Napoleon III för att
uppställas i ett nyrestaureradt slott. Försäljningen egde rum
när Scholander skulle inflytta i den låga sekreterare-våningen
i akademiens hus, der han icke kunde placera den. Han
saknade den dock icke, ty det var med verklig pietet han tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
