Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Samuel Owen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfördes, var det första valsverk i Sverige för valsning af
jernplåtar, 1808 genom Owens försorg uppsatt vid Klosters bruk
i Dalarne. Följande året, 1809, inköpte Owen »Appelqvistska
egendomen» på Kungsholmen och anlade der för egen
räkning jerngjuteri och rnaskinverkstad. Från detta faktori
utgingo sedan under loppet af 33 år arbeten af alla slag, ofta
förstlingar hvart inom sin art, och till ett minne härom
uppsattes på den Owenska minnesdagen en tafla på väggen af
hans fordna verkstad, se lan 1847 en af Kongl. Myntets
bygnader.
Allt ifrån 1812 hade Owen sin tanke riktad åt
konstruktion af ångfartyg, med hvilka experiment i England fortgått
från århundradets början, ehuru det första lyckade och
fortsatta försöket (på Clyde-floden) egde rum först 1812, fem år
efter det den första amerikanska ångbåten gått af stapeln,
bygd af Robert Fulton, och endast fyra år förr, än
amerikanska ångaren »Fulton» om 40 hästars kraft, på 22 dagar
korsade Atlanten och öfver Nord- och Östersjön fortsatte
sin väg till S:t Petersburg, under det man ännu i Europa
knapt vågat sig utom insjöar och floder med sina »vådliga»
eldfartyg, och sällan i dem insatt starkare maskin än om 4
-10 hästkrafter. Så mycket det trägna arbetet tillät, egnade
Owen sina tankar åt denna vigtiga förbättring i samfärdselns
medel, men han kunde icke kopiera, han måste uppfinna. Så
satt han en dag vid en festmåltid på Lidingön, der han
uppfört en holländsk väderqvarn, som just nu med skålar och
tal skulle invigas. Hans tankar följde hans öga, som genom
fönstret iakttog qvarnvingarnes gång. Plötsligt föll det
honom in, att ett hjul, gjordt efter samma princip, som
väderqvarnsvingarne, skulle kunna arbeta i vatten och framdrifva
fartyg, lika väl som de efter vattenqvarnhjulets princip
arbetande sidohjulen. Propellerns idé var härmed funnen, äfven
af Owen, som visst icke hade sig bekant de af några få lärda
kända afhandlingar af en Du Quet, en Bernoulli, en Paucton,
hvilka redan på 1700-talet utvecklat skrufvens teori, utan att
dermed komma utförandet en hårsmån närmare. Men det
gjorde Owen, som lika enkelt, som någonsin Newton af det
fallande äpplet leddes till tyngdlagens framställande, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
