Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Per Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
224 , Minnesbilder.
ovanliga och torde icke ha ledt till Sveriges skada, enär Axel
Oxenstierna, den störste af de två, gick af med segern,
under det grefve Per, trots sin aristokratiska omedgörlighet i
inånga fall, var en allt för ädel man att icke för
fäderneslandets skull göra sitt bästa äfven under rivalens ledning.
Den tid kom också efteråt, då han icke längre såg snedt till
Axel Oxenstiernas rådslag. Men rivaliteten under dessa
första år efter konungens död verkade, att Per Brahe icke blef
drotsete, då embetet skulle tillsättas efter hans farbrors död.
I stället deltog han i förhandlingarna på »Rörneren» i
Frankfurt mellan den svenska regeringen och de tyska
protestantiska ständerna, derunder rikskansleren förde directorium,
och for derifrån till Elbingen i Preussen, att som Sveriges
öfverste legat drifva underhandlingar med Polen. Mycket
till förtret för Axel Oxenstierna slöt han stilleståndet i
Stuhmsdorf och var under denna tid sjelf generalguvernör
öfver Preussen. När båda dessa stormän voro hemkomna,
verkade samma rivalitet att grefve Per år 1637 »drog i Guds
namn till Finland», der hans verksamhetsdrift behöfdes och
hans åsigter i statsrätts- och adelsprivilegiifrågor icke kunde
vålla strid i rådkammaren.
Den 21 november 1637 anlände grefve Per på
örlogsskeppet Jungfrun till Åbo, den 7 augusti 1640 reste han derifrån
till Rydboholm. Dessa år voro för Finland »grefvens tid».
Januari-maj 1638 reste han första gång kring landet och
insände derpå till regeringen en rapport (tryckt i
Skandinaviska Samfundets Handlingar 31). Först prisar han landets
storlek, rikedom på sjöar, fiske, fogel, pelsdjur, bergverk,
skogar; omtalar derpå kyrkoväsendet, skolväsendet,
administrationen, skatteväsendet, rekryteringen, städerna,
komu-nikationerna, slutligen »gemene folks seder och bruk». Han
skildrar brister och föreslår botemedel, bland dem främst
upprättandet af fn akademi, för att derigenom skaffa »godt
folk, sorn föregå de andra med godt exempel.»
1639 i början på året drog han åter ut på färd kring
hela Finland och Karelen, »mönstrade krigsfolket och
be-stälde om landsens saker». På sommaren reste han åter
från Åbo, ut öfver hela landet, »alla sjöar och farliga ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
