Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik Gustaf Geijer. 237
ille han en gång försöka sig med en »kondition», men blef
j antagen, såsom »mindre stadgad», enligt hvad en förnäm
erre från Upsala erfarit. Denna smälek borde aftvås. Det
öll honom in under vistelsen i hemmet att täfla i svenska
kademien. Med svårighet fick han reda på prisämnena.
Bland dessa var »Äreminne öfver Sten Sture den äldre». Med
)alins historia som enda källa gick han ämnet på lifvet.
Jäktiga andar, i hvilkas bröst försynen samlat den kraft som
lagtet ej hade, lefva i tacksamt minne hos dem de räddat,
äger han; en okänd medborgare vågar träda fram ur skug-
an och fästa tacksamhetens krans på det altare, fädernes-
andet rest. »Den okände medborgaren» blef af akademien
ppsökt med hennes stora pris, tjuguåringen hade skaffat sig
n lysande upprättelse för förment brist på stadga.
Detta var 1803. Ännu i tre år varade det innan Geijer
fslutat förberedelserna för magistergraden, och ytterligare tre
r gingo under skiftande planer på docentur i något af de
mnen hvilka lockade hans håg. Historia, filosofi, latin -
ch kanske annat med skulle kunna varda hans
lifsupp-ift som universitetslärare, men mer och mer drogs han åt
istorien, under det han filosofiskt betraktade forntid och
nu-d, sökande idéernas gång genom menniskolifvet. Efter
fruk-3n ville han döma dem.
En länge närd önskan att se främmande land vann 1809
ppfyllelse, då Geijer som ledare för en ung Schinkel fick besöka
Ingland. Nära ett år vistades han der, såg och hörde
myc-et, antecknade ett och annat. Under vistelsen der kallades han
11 docent i allmänna historien vid Upsala universitet.
Strax efter hemkomsten anslogs Geijer af ett prisämne
3m Svenska akademien utsatt: inbillningskraftens förhållande
11 moralisk uppfostran. Med hast och ifver utkastade ban
na tankar i denna fråga, och gaf dermed uppslag till sin
nder ständig ändelig utveckling nästan aldrig afbrutna
skrift-iällareverksamhet i politiskt-religiöst-sociala frågor. Efter
ukten ville han allt jemt döma de på menskligheten
ver-ande idéernas halt, men både forskaren och frukterna
mog-ade under årtionden af studier och lif.
Den nya tyska filosofien, framför allt Schellings, hade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
