Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik Gustaf Geijer. 239
nytt lif i vår svenska poesi. Som tondiktare gaf Geijer ny
förin åt sina dikter. I flera upplagor spriddes Idunas första
häften bland den svenska allmänheten, som från tredje häftet
äfven fick se Tegnérs dikter på Idunas blad.
Geijer hade under dessa år vistats örnsom i Upsala och
i hufvudstaden, som e. o. amanuens från 1808 då och då
sysslande i riksarkivet. Redan vid utfärden till England
hade han i hemorten fäst sin brud, och planer för utkomsten
begynte hänvisa till andra framtidsutsigter än den
akademiska banan. Ändtligen blef denna för Geijer betryggad, då
han 1815 kallades till e. o. adjunkt i filosofiska fakulteten
och förordnades att uppehålla professuren i historia, till hvars
ordinarie innehafvare han 1817 utnämdes.
Sina första föreläsningar egnade Geijer åt
»Skandinaviens historia till slutet af Kalmarunionen». De vunno en
ovanligt stor åhörarskara, till hvilken 1816 äfven den i våra
vittra häfder bekanta fru Amalia Helvig slöt sig. »Jag har
ej lefvat ett lif som liknat dessa månaders», skref Geijer nio
år derefter, »då dagen upptogs af snillrika samtal (med fru
H.) och natten till större delen med att skrifva föreläsningar
som äfven hon skulle höra . . . Hon har först öppnat mitt
öga för konstens skönhet. .. oeh om dess rena njutning
sedan varit ibland min lefnads vällust, så är det hennes hand
som virkat denna gyllene tråd i dess väf».
Under stigande tillopp fortgingo Geijers föreläsningar,
vexlande behandlade Sveriges och Europas historia under
medeltiden och nyare tid. Han gaf syn på utvecklingen, ja,
han konstruerade. Men samtidigt studerade han, fick ändra
uppfattning, slutligen både metod och ståndpunkt. Redan
1816 sade han sig helt annorlunda vilja behandla ämnet för
en 1811 begynt uppsats i Iduna, hvarför han föredrog att
afbryta den. Så fortgick under föreläsande, författande och
studerande den rike, sanningssökande andens utveckling så
länge som lifvet räckte, och under hvarje skede af utveckling
öfvade han mäktigt inflytande på sin svenska samtid.
Svensk statsrätt utgjorde emellanåt ämnet för Geijers
föredrag från den akademiska katedern, och i de från Upsala
utkommande literära tidskrifterna Svea och Literaturförenin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
