Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik Gustaf Geijer. 241
och gjorde personlig bekantskap med män som Niebuhr,
Schlosser, Schelling, Hegel. Schelling, sorn på Geijer utöfvat
så stor inverkan genom sina skrifter, gjorde det äfven nu
muntligen. Han tillstod nemligen, att han ingalunda bestämt
sin uppfattning af flera bland tidens vigtigaste frågor. »Hvad
gaf det mig ej att tänka på sedan vi skildes», skref Geijer till
sin hustru.
Men under det han tänkte arbetade han. En tysk
förläggare önskade Sveriges historia af Geijers hand för en stor
. samling af specialhistorier öfver alla verldens länder. Då
vågade sig äfven en svensk förläggare att bjuda - 20 rdr
b:co arket för en svensk upplaga. Under åren 1831-36
utarbetades och trycktes på tyska och svenska de tre delar af
»Svenska Folkets Historia», hvilka sedan jemväl utkommit i
fransk och engelsk öfversättning och fortfarande utgöra en
prydnad för vår literatur. Samtidigt utgaf Geijer en samling
»Minnen», en samling Dikter, tal och småskrifter. Och han
fortfor med sina arkivförarbeten för Carl X:s och Carl XI:s
historia, tillämnade en resa i Norge för Carl XII:s historia,
skref verkligen en öfversigt af Frihetstidens, allt 1837. Den
sistnämda trycktes i svenska akademiens handlingar 1838.
De förra blefvo aldrig färdiga.
Ty samtiden gaf Geijer icke ro att lefva i framfarna tider.
Inom och utom Sverige hade tiden gått framåt med rask
fart. Mycket, som ansetts samhällsstödjande, hade befunnits
murket, nya frukter af utvecklingens sade nått skördens
mognad. Handel och industri hade växt långt öfver de gamla
korporationsinhägnaderna, »rikedomens vetenskap» hade
tagit frågor om hand, hvilka ej läto sig afvisa, ej konstruera,
endast konstatera, och af gammalt konstaterad samhällsnytta
syntes som samhällsskada från annat synhåll. Icke kunde
Geijer låta tiden hafva sin gång utan att sjelf gå med?
I Sverige hade utvecklingsstriden tagit en retsam form
genom deri af Geijer försvarade indragningsmaktens
användning i stället för åtal och dorn mot liberala tidningar samt
å andra sidan genom det egendomliga styrelsesätt, som lät
»sängkammaren» gå före »rådkammaren» och i synnerhet i
tjenstetillsättningar och den s. k. ekonomiska lagstiftningen
Bilder och Minnen. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
