Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Engelbrekt Engelbrektsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
306 Minnesbilder.
dag till Arboga, hvarifrån en skrifvelse sändes till konungen
med begäran om rättelse inom en månad, så vida han af
Sverige ville påräkna »manskap eller tjenst». Långmodigheten
gick alltså öfver vreden. Men Engelbrekt ville icke bida.
Han uppmanade till snabb färd mot Stockholm, att förekomma
forsat. Karl Knutsson följde med. Genom mod och djerfhet
trängde de in i staden med sitt folk och fingo Stockholms
borgare på sin sida. Då staden nu anfölls från slottet, var
kriget åter i gång. Alltså hade man icke längre någon kung,
en rikshöfvidsman behöfdes å nyo. Naturligtvis Engelbrekt?
Nej, nu valde ej »köpstadsmän och bönder» jemte
prelater och frälsemän. De sistnämda, så vidt de funnos i
Stockholm, utsago trettio valmän, och dessa gåfvo marsken Karl
Knutsson 25 röster, under det resten splittrades mellan
Engelbrekt och Erik Puke.
Kan hända öfverraskades valmännen sjelfva af valets
utgång. Säkert är, att de icke vågade ens försöka att
upprätthålla det. »Allmogan» höll fast vid Engelbrekt, och
rikshöf-vidsmans-skapet delades emellan båda, så att i sjelfva verket
Engelbrekt blef rikets höfvidsman, Karl Knutsson endast
Stockholmshärens och Stockholmstraktens.
Engelbrekt drog nu mot Nyköping, som han redan förut
belagt, lemnade befälet öfver belägringshären åt en af sina
svenner och drog för Stegeborg, Stegeholm, Kalmar, intog
Brömsebro och Ronneby, belade Laholm, inföll i Skåne, tog
Laholm, Halmstad och Varberg, belägrade Axevall, men for
ifrån belägrarne, emedan han ådragit sig »en stoor siuka».
På Örebro slott, der han hade sitt hem, ville han afbida sitt
tillfrisknande. Härtill gafs honom dock ej tid.
Underbefäl-hafvaren vid Nyköping hade antagit slottets uppgifvande åt
Karl Knutsson i stället för åt Engelbrekt, och detta fann
rådet vara en så svår sak att skrifva om, att bättre vore få
muntligt reda ut förhållandet. Det tudelta
rikshöfvidsmanna-dömet hade sina faror, och att Engelbrekt var mäktigast,
kunde de gode herrar af rådet icke dölja för sig.
Engelbrekt hade en folkvänlig bundsförvandt inom den
gamla rådsadeln i Erik Puke. Dessa två hade folkets öra.
Men lika-klok och sant öfverlägsen, Engelbrekt var, lika vild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
