Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Hugos Akademi. 329
»ifall Guds ande skickar mig att besöka hela landet». - »Jag
har ej annat gjort, än, med den rättighet jag eger som
menniska, uttalat hvad idéen visat mig för lifvet, och den sorn
följer, han skall följa idéen, för ingen del mig.»
Men penningekollisionerna och familjekärleken gjorde ett
snart slut på den tilltänkta lyckan i Vermland. Almqvists
far, som af Sätra och Antuna gjort goda gårdar, tvangs på
sommaren 1824 till cession, sonen infann sig vid
konkursauktionen och inropade Antuna i sitt namn för att bibehålla
det åt fadren, styfmodern och de yngre barnen. Dermed var
han inne i en dryg skuldsättning. Köpet föranledde också
den snara återflyttningen från Vermland (1825) och under en
följd af år blef nu Antuna hem för både faderns och sonens
familjer, under det sonen, Carl Jonas Ludvig, vexelvis lefde
i Stockholm och på Antuna, när han ej drog omkring på
sommarresor i landet, resor, som blefvo honom mer och mer
oundgängliga.
Högst få utom den närmaste vännekretsen kände till
Almqvists oförtrutna vitterlek med pennan. »Murnis» och
»Amorina» nämnas i bref 1824 (den 1821 tryckta Amorina
hade genom farbroderns, biskop Almqvists, försorg blifvit
förstörd), »Cypressen» bär i stil och papper intyg om
härstamning från samma tid, ännu flera »fria fantasier» voro färdiga
innan Vermlands-idyllen slutade, och det var - skrifver
Almqvist från Texas - endast genom en tillfällighet de sedan
blefvo tryckta. Denna tillfällighet synes sammanhänga med
sommaresan 1830, hvarunder Almqvist sammanträffat med Adolf
Lindblad i Norrköping och med anledning af yttranden af
honom ber hustrun »ur bruna skåpet» framtaga och till
Lindblads mor och syster öfverlemna »några» af hans »historier»,
nemligen: Cypressen, Hermitaget, Melia, Gianera. 1832 begynte
tryckningen af Almqvists »Fria Fantasier, hvilka, betraktade
som ett helt, af herr Hugo Löwenstierna stundom kallades
Törnrosens bok, stundom en Irrande Hind.» Icke alla de nämnda
»historierna» blefvo i samlingen upptagna. »Cypressen» blef
omarbetad för införlifning med jagtslotts-literaturen, men
har, förmodligen på vänners inrådan, förblifvit otryckt. Den
är också särdeles undermålig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
