Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
332 Minnesbilder.
C. J. L. Almqvists namn var genom öfversättningar och
literära revyer kändt inom flera af Europas länder och den
fula dager, som nu fallit öfver det prisade namnet, var skäl
nog för flyktingen att icke vidare bära det. Det var också
icke regementspastor Almqvist, utan Mr Gustavi (Almqvists
far hette Gustaf), som på sensommaren 1851 landsteg i staten
New-Jersey och från hamnen strax begaf sig till det
närbelägna Newark, en raskt framåtgående manufakturstad i en
vacker natur. Här dröjde Gustavi en tid för att vänja sig
vid engelsk konversation. Sedan fortsatte han färden till
New-York, besåg Niagarafallen, der han upptecknade
indianmelodier i någon närbelägen indianby - eller under besök i
en af den lilla stadens indianbutiker. Han besökte Buffalo
och for på Eriesjön till staden Cleveland i Ohio-staten, samt
derifrån till Cincinnati, vid floden Ohio. Här dröjde han
i fem månader, under en del af tiden engagerad i en
bokhandel.
Reskassan hade således tagit slut. Mr Gustavi måste
lefva på förtjensten. Men - hur firma den?
De underrättelser, han i bref till hemmet lemnat om sina
öden, äro rätt torftiga och komma ofta först flera år efteråt med
anledning af något annat ämne. Heldre skildrar han, nu som
förr, under sommarresorna i Sverige eller under Paris-resan
1840, detaljer ur lifvet och omgifningen, fina, stundom
verkligt intagande skildringar, någon gång likväl långtrådiga. Men
det är säkerligen ett misstag, att, som en Almqvisttecknare
gjort, föreställa sig Almqvists första skildringar från Amerika
som ett alster af hans lust att lura de svenska
myndigheternas nyfikenhet.
Från Cincinnati bar det af till S:t Louis, vid Mississippi, i
staten Missouri. Härifrån skref han den 4 okt. 1852 det bref,
som på reqvision aflemnades till rätten och med de öfriga
handlingarna i Almqvistska målet 1863 hamnat i Kongl.
Biblioteket, som depositum från krigshofrätten. Det är stäldt
till barnen och torde visserligen ha gjort dem afsedt nöje
med sina detaljerade skildringar af hus och gator, folklif och
umgängessätt i den stad, der fadren vistades. Två slags folk
är det han gjort bekantskap med och hvilkas o^i^a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
