Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Hugos Akademi. 333
skaplynne han tecknar: tysktalande och engelsktalande
amerikaner. Bland de förra vistades han mest.i början, med de
senare helst under sina senare Amerika-år.
På våren 1852 hade Mr Gustavi kommit till S:t Louis.
Under heta sommaren flyttade han öfver floden till den midt
emot liggande lilla staden Belleville, i staten Illinois, dit han
återkom på hösten sedan han gjort bekantskap med en der
boende familj, som för honom fattat vänskap. Det var en
tysk, politisk flykting från sitt hemland, som i Belleville
hängt ut en lånbiblioteks-skylt och derigenom föranledde
Gustavi att träda in. Böcker var just hvad han i S:t Louis
måst sakna. Den tyske värden räckte främlingen sin katalog.
Den innehöll mest romaner, till och med några af Almqvist,
alla i tysk öfversättning, och några sådana lånte främlingen
hem. När han återkom blef konversationen lifligare.
Värden fann i den nye kunden en stor litteraturkännare, och när
han hörde att denne var från Sverige, tog han fram och
visade öfversättningar från Tegnér, hvilka han sjelf utfört -
otryckta förstås, men Öfversättarens stolthet, ehuru han
hvarken kunde tala eller hjelpligt uttala svenska. I värdens
sällskap företog nu Gustavi emellanåt promenader i den vackra
omgifningen, så blef han bjuden på kafferep en söndag med
husets öfriga vänner, och när den främmande svensken då
satt sig till pianot och spelat marseilläsen till värdens
förtjusning, var vänskapen sluten.
Mr Gustavi, hvilken här som i andra städer, der hans
vistelse blef något långvarigare, födde sig med arbete för
boktryckerier, tidningsredaktioner, öfversättningar och annat
skrifarbete för enskilda, blef nu särskildt omhuldad af den
tyska kolonien i Belleville, i hvilken fans en f. d.
vice-guver-nör i staten Illinois och åtskilliga förmögna familjer. Han
hade öfverhufvud mycket lätt att vinna bekantskaper och
hans ordentliga, aktningsvärda lefnadssätt, hans sätt att skyla
nödstäld belägenhet med glad uppsyn, lät honom äfven
behålla dem. Nu kom han i beröring med en herre från
Frankfurt, som representerade ett bolag för tillärnad grufdrift i
Mexico, i förbindelse med kolonisation; denne man, A.
Jacobsson, fattade tycke för Gustavi och förestälde sig att bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
