Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Hugos Akademi. 385
ut. Han gick in i en särdeles nätt liten trädgård och
knackade på en husdörr - för att »fråga om rum» efter vanligheten.
Dörren öppnas, två fruntimmer undra hvad främlingen vill,
engelska kunna de dåligt, tyska och franska icke alls. Ah
- de äro svenskor, den ena från Jönköping, den andra från
Vadstena, båda enkor, med barn och piano och en
inackordering, en ung bagare från Jönköping! »Inom en qvart voro
vi alla fyra så godt som syskon, hvilka skådat hvarann från
barndomen ...»
Men Mobile var ingen ort för Gustavi. Hans reskamrat
väntade i New-Orleans och dit bar det snart af igen samt
vidare på ångbåt i Mexikanska viken till hamnen Indianola,
hvarifrån ett par dagars fotvandring vidtog, öfver gräshafvet
(prairien) inåt Texas. Här kamperades under bar himmel;
en tysk snickaregesäll delade med sig af sin filt åt gubben
Gustavi, som sof rätt godt ifrån sin tomma mage och
prairie-var-garnes tjut. Med en primitiv diligens fortsattes färden från
Victoria vid floden Guadeloupe fram till Neu Braunfels, vid
sammanflödet af två floder, i en herrlig trakt, men som
stadsembryo betraktad det värsta kråkvinkel. Furst Carl
afSolms-Braunfels, »verkställande direktör» i »Mainziska
adelsföreningen för tysk kolonisering i Texas», hade för några år sedan
grundlagt staden, men nu redan dragit sig tillbaka, ja hela
adelsföreningen hade uppgifvit affären, men en hop baroner
och adelsmän voro ännu qvar och kifvades alldeles som i
Europa.
Här skulle Gustavi tillbringa åtminstone ett halfår. Här
skulle han träffa samman med A. Jacobsson och hans
bolagsmän. De kommo också, men med dåliga underrättelser.
Väl hade fred slutits mellan Mexico och Förenta staterna, men
anarki och röfvarväsen fortforo ohejdadt i Mexico, der
general Santa Ana i aderton år hållit inhemska och utländska krig
vid makt. Den tillernade koloniseringen och grufdriften i
någon af Mexicos norra stater eller ens inom den ny
förvärfvade Nord-Amerikanska gränsen kunde ej påräkna skydd
för person och egendom. Företaget måste uppskjutas, men
ej öfvergifvas. Herrar Jacobsson, Fröbel, Austin och Gustavi
m. fl. ville afvakta bättre tider för Mexico.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
