Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
338 Minnesbilder.
teket, var honom kärt och nästan lika kärt. Och liksom
han i Upsala genom skrifningar och tentamina lade ådaga
hvad minne och uppfattning egde för behållning af böckerna,
så nedlade han nu sina studiefrukter i en ny serie
»handlingar», utgångna från »Herr Hugos akademi.»
Vetenskapligt djup var det lika litet fråga om i examenstiden som i
läsesals-tiden. Mångkunnighetens behag var drifkraft nog,
den kritiska lärdomens tråkighet fick icke skymma »la gaia
sciencia», som ändå var spiritus rector i alltsammans.
Huru mycket som kan vara bevaradt af de »hela högar
af pappersark fulla med Törnrosboksfantasier», hvilka
fabricerades i Neu Braunfels, är ej godt att säga: troligen endast
några få blad, hvilkas anti-tyska innehåll kan anses vittna om
tillblifvelse under en motsvarande stämning. Kanske får
uttrycket »hela högar» ej heller tagas så noga efter orden. Men de
nu tillgängliga »högarne» af pappersark, hvilka ange sig tillhöra
jagtslottsliteraturen, bära allt för ringa spår af »fria
fantasier», allt för starka deremot af läsesalsstudier i mångt och
mycket, för att härstamma annorstädes ifrån än Philadelphia.
Ju mera fantasien fick vika för annotationer ur böcker, desto
större roll spelar omskrifning och renskrifning. Och endast
renskrifningen af de nu befintliga högarne är åratals arbete,
fortsatt ända in i sista månaden af den gamle studentens lif.
»Tyskiaden» är renskrifven i Philadelphia, på papper af
en Massachusetsfabriks tillverkning, hvilket för nästan allt
det i renskrift bevarade är användt. Den är ett »välvilligt»
försök att bota Tysklands brist på nationel hjeltesång.
»Rom har sin J^neid, Fransosen Henriaden,
sjelf lilla Portugal minsann har Lusiaden,
men säg hvar finnes väl för oss Germaniaden,
förherrligande rikt, från början och till slut,
Vårt land och vår nation, vårt hela ödes knut,
i onämnbara vers, med Fantasi och Glut?
Vi äro frie män, vi Furstar och vi adel,
tillsammans republik vi göra utan tadel:
oss massan hörer till» ...
Ar det icke baronernas konversation i Neu Braunfels,
som återljuder i dessa ’ strofer? Poemet är emellertid upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
