Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Hugos Akademi. 343
och öfvervunnos först i tre-dagars-slaget vid Gettysburg.
Gu-stavi hade under dessa sorgliga tider i Philadelphia och
trakten deromkring delat den allmänna farhågan och den
lika allmänna förbittringen. Endast hans ålder och brist på
tillräcklig kroppsstyrka - han var nu sjuttio år - hade
hindrat honom att sjelf bära vapen, men så stark var
rörelsen »inan ur huse» vid rebellernas andra infall, att till och
med hopar af vapenlösa gingo med i fält. Så gjorde äfven
Gustavi. Den 2 September 1863 skrifver han från Philadelphia
(brefvet tillhör Nordiska Museum):
»När den allmänna uppståndelsen skedde i
Pennsylvanien till följd af rebellernas senaste infall (hvarom jag talat i
mina bref), så var jag icke sen att blanda mig bland många
andra massor af frivilliga, ty du vet att jag aldrig varit rädd
för folkskockningar. Att jag härunder - väl icke sjelf fäktade
och slogs - men dock var vittne till flera krigiska uppträden
och demeléer, vill jag icke neka. Bland annat hölls här i
början af Juli en stor drabbning vid Gettysburg, hvilken
slagtning varade öfver tre dagar, och der vi (jag menar
unionsfolket) togo öfver 30,000 fångar och dödade från rebellerna.
Du kan finna af denna nummer, att denna affär var ingen
småsak. Under denna drabbning stupade en amerikan, som
jag nära kände och mycket afhöll, så att, när jag såg honom
falla, jag störtade in i trängseln, i fall jag kunde biträda
honom. Under denna häftighet tog blåsten min egen hatt och
förde den jag vet icke hvart. Men när jag framkom till min
vän och fann honom litet derefter död, grep jag hans hatt,
för att dermed betäcka mitt eget hufvud och mitt för
vinden flygande buskiga hår. Sedan har jag behållit denna
hatt, såsom på en gång en souvenir från min döda vän och
tillika sorn ett minne af den stora segern vid Gettysburg.»
I augusti 1863, kort förrän brefvet skrefs, hade en Mr
Morgan i Quebeck »för sin bok» begärt och erhållit uppgifter
om C. J. L. Almqvists biografi och bibliografi. Pseudonymen
Gustavi var således bortlagd inför Mr Morgan, som, icke nöjd
med skriftliga meddelanden, äfven önskade införa Almqvists
porträtt och för sådant ändamål bekostade en fotografi, som
togs af fotografen Keeler i Philadelphia. Hvad som står i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
