- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
346

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

346 Minnesbilder.

Davis. Han redogör för sitt besök hos statsmannen Blair
(den nu 1889 fungerande statssekreteraren) och för dennes
yttranden. Blair låter då Shea veta, att han erhållit presidenten
Lincolns tillstånd, att tidigt i Januari 1865 besöka Richmond
för att föreslå presidenten Davis ett sätt att afbryta
inbördeskriget. Blair kom också in i den fientliga hufvudstaden och
konfererade med Davis. Propositionen var, att den
konfedererade armén skulle utrymma Richmond, aftaga i sydvestlig
riktning, förföljas af unionstrupperna, men båda härarne
undvika ordnade bataljer; konfedererade armén skulle omsider gå
öfver Mississippi, in på mexikanskt område, dit
unionstrupperna skulle följa efter. Väl komna på främmande mark,
skulle båda härarne förenas och gemensamt hota Mexico, som
i Maj 1864 mottagit en af det klerikala partiet och en fransk
armé understödd kejsare från Europa. »Jag förehöll Mr Davis»,
säger Blair, »att vårt folk, en gång der, ingalunda kunde
drifvas ut igen; Europa och Mexico skulle snart inse, att vi
voro der för att stanna qvar.»

Men Blair fick nej, Davis hoppades kanske på understöd
från Mexico. Nog af, kriget fortsattes, Davis togs till fånga
och Lincoln höll sitt segerintåg i Richmond den 4 april 1865
- tio dagar innan hämnden kom i form af mordskottet på
teatern i Washington.

Om nu Mr Gustavi hade förbindelser i Mexico och 1864
var känd af Lincoln eller af någon i hans omgifning, låter det
väl tänka sig, att han blifvit ihågkommen eller gjort sig
påmint den tid planerna mot Mexico liksom lågo i luften. Så
finna vi en antaglig förklaring både på hans färd till
Washington och det belägrade Richmond och på
»Richmondkon-tusionen.» Hans färd kan ha afsett att planera Blair’s.

Vare sig hur som helst med denna kombination, Mr
Gustavi återkom till Philadelphia och tog åter itu med sitt
under åratal fortsatta digra verk »Om svenska rim.» - Herr
Hugo har af statsrådet för svenska språket begärt »en
betraktelse öfver de rimmade vers-lagen och äfven dessa blott
med afseende på svenskan.» - »Rimväsendet är ett purpur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free