Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Herr Hugos Akademi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Hugos Akademi. 349
lös lapp se vi författarens nya pseudonym: »Herr Carl
Westerman.»
Efter fjorton år var Carl Jonas Ludvig Almqvist således
återigen i Europa, i Bremen, der hans torftiga belägenhet
snart hjelptes genom understöd från fränder. Hans värdfolk,
en beskedlig skräddarfamilj, fattade fort vänskap för den
gamle lärde främlingen, i polisen fick han ett »Aufenhaltskarte»,
giltigt för ett helt år, hos en antiqvarisk bokhandlare och
på stadens bibliotek var han snart hemmastadd - och så
vidtager åter arbetet, det besynnerliga, oafsluteliga arbetet om
göromålen i Herr Hugos Akademi. Men en uppfriskande
episod inträffade: underrättelsen om representationsreformens
seger i Sverige. Den fylde den gamles hjerta med fröjd och
framtidshopp - icke för honom sjelf, men för hans älskade
fosterland. Nu, skrifver han, förestår Sverige en stor framtid.
Han ser redan i andanom hur »Sverige, Norge och Danmark
komma att utgöra en stor och betydelsefull skandinavisk
mö-narJci, ungefär som England, Skottland och Irland
samman-gingo till ett storbritanniskt rike, och hvaruti Sverige skall
hafva att spela den förnämsta rollen, liksom England i
Storbritannien. Då skall Carl XV i Norden bli en konung,
på hvilken många i Europas öster, söder och vester skola
skåda upp med beundran, kärlek och hopp. - När alla dessa
stora saker skola inträffa, då är jag förmodligen död, men
det gör ingenting, jag är glad ändå.»
Så fantiserade den gamle. Och han tog åter sin fina
penna, skref på sitt amerikanska papper och fortsatte
protokollen öfver sina akademiska sessioner.
Herr Hugo blir allt besynnerligare. Den ofantliga
massan af rimprof har icke uttröttat honom: i nittonde boken
befaller han svenska statsrådet (Lars Henrik kallas denne ibland)
att göra ett lexikon på vers öfver ett obekant språk. Den
8 April 1866 afslutar han denna bok, i hvilken de svenska
ordens betoning i vers utgör hufvudämnet. I 20:de boken
får herr Hugo det begärda: ett verslexikon öfver lapskan,
på åtta foliosidor I Versen är en heptameter, hvars schema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
