- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
381

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan August Anckarsvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Johan August Anckarsvärd. 381

hans namn återfinnes ej i protokollens register. 1823 deremot
var han färdig. »Lidandet, som allt annat, har en gräns,
hvaröfver det ej kan bäras», säger han i sitt första yttrande,
till förmon för lindring i Nerikes rusthållstunga, och han
karakteriserar denna klagan »som ett verkligt ondt i
statskroppen», och sade några dagar senare, att rothållarne i
Nerike varit utsatta för »en påtaglig orättvisa». Nu svarade
man honom, att han »åsidosatte den vördnad, som han var
skyldig konungens person», men han ryggade ej tillbaka.
Under hela hans riksdagstid är det hans »ceterum censeo»,
att landets modernäring, jordbruket, aldrig kan komma till
erforderlig utveckling, så länge denna motverkas af lagar och
författningar samt tynges af onera och klassbeskattningar,
och han har i ett på sin tid berömdt tal (1842), då han
nedlade ordförandeklubban i Vetenskapsakademien, särskildt
framhållit, huru staten rent af är att anse som jordegarens
hälften-brukare. Många af de hinder för denna utveckling, hvilka
han bekämpat eller påpekat, finnas nu icke mer till - hans
lefnadsbana räckte ju nära hundra år - andra stå fortfarande
på dagordningen. »Man synes liksom sky sjelfva tanken»,
säger han i det anförda talet, »att den talrika jordbrukande
klassen står i det innerligaste beroende af samhällsandans
och samhällsformernas utveckling, emedan denna tanke
förutsätter, att den äfven borde få utöfva en deremot svarande
inflytelse på dessas utbildande, och det kan ej döljas, att
fruktan för denna inflytelse, hvilken man synes befara skall blifva
återverkande i samma mön som den varit undertryckt, är
den egentliga stötestenen för den stora politiska reform inom
vårt fädernesland, hvilkens nödvändighet eljest nu mera, snart
sagdt, af ingen upplyst medborgare bestrides.» Dessa ord .
skola kanske tilldraga sig större och allvarligare
uppmärksamhet 1874 än hvad de måhända gjorde vid
vetenskapsakademiens högtidsdag för två och tretio år sedan, men de
vitnade då som nu om en man, som lärt sig uppfatta
ställningen och icke skydde att öppet uttala sin åsigt.

Vid början af 1828 års riksdag valdes August
Anckarsvärd till medlem af besvärs-utskottet, men afsade sig
platsen, emedan han ansåg elektorsvalen olagligt tillkomna. Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free