Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan Jakob Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Jakob Nordström. 391
riksdagens inflytelserike tjensteman: han var nu sjelf
riksdagsman, vald af vetenskapsakademien och fungerande i
presteståndet. Här inträffade nu stundom scener af högst
egendomlig art: ty Nordström kunde knappast lida presternas
juridik och finanslära, ehuru de genom hans egna rätt
talrika och historiskt utredande föredrag så småningom erhöllo
icke så liten undervisning, och presterna å .sin sida smälte
ej alltid i tysthet de starka ord, med hvilka de fingo umgälla
sina oförgripliga förmenanden i dylika frågor. Men här var
ordet icke allt - minspelet, röstens darrning eller skärpa,
hållning och gester, allt skulle tecknas om vi för läsarens
fantasi skulle kunna framkalla en dylik scen, hvilken likväl
för denne »Saul inter prophetas» är allt för karakteristisk, för
att i tysthet förbigås. Dylika små uppträden voro måhända
icke heller utan betydelse för den skicklige juristens och
finansmannens verkliga inflytande i det högvördiga ståndet,
som ibland, efter en häftig scen, synes liksom velat ge den
tilltvålade upprättelse genom omröstningens utfall. I
stipendiat-teser af 1840 har Nordström sjelf framhållit, huruledes
handlingens frihet inskränkes af häftiga sinnesrörelser; eget
nog, synes han ej mot denna art af inskränkning i friheten
för egen räkning gjort bruk af sin eljest ovanliga viljekraft.
Emellertid åtnjöt Nordström utan gensägelse den största
aktning inom det högvördiga ståndet, och när dess koryféer
och han voro ense, äro diskussionerna stundom söta af
beröm. I lag- och bankfrågor striddes ofta, dock icke alltid;
i konstitutionsfrågor voro Nordström och majoriteten icke
sällan ense. Guldmyntfot, som vi nu efter långvariga strider
lyckats erhålla, förkastade Nordström på det kraftigaste,
förliknande förslaget derom med »ett förslag om antagande af
gutta percha till den materia, hvaraf längdmått göres.» Detta
var 1859, samma år Nordström i den »norska frågan» intog
främsta rummet bland förfäktarne af Sveriges s. k.
»princi-pala ställning» inom unionen och den norska grundlagens
egenskap af »unionsdokument», som ej utan svenska
riksdagens bifall finge i vissa punkter ändras, hvaremot sjelfva
Riksakten afväpnas med ordet »fras» - ett ofta användt
vapen mot motståndares ovederläggliga argument. Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
