Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan Jakob Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Jakob Nordström. 393
tenskapsakademien, hvars fleste medlemmar t. o. mt
undertecknat adresser till förmån för regeringens förslag. Och
helt säkert skulle det ha lyckats Nordström att framtvinga
omröstning i Presteståndet, som nu i stället med tystnad
antog - och sedan, till mer än hälften af de närvarande,
»reserverade sig mot ståndets beslut». Den inverkan, Nordström
i sådan händelse erhållit på den svenska
samhällsutvecklingen, hade i sanning blifvit ödesdiger.
Men med friskt mod och fullt besluten att äfven under de
nya formerna verka »pro virili» ingick Nordström i båda de nya
representationer, som följde på ståndsriksdagens fall, i både
kyrkans och statens. Som lekmannaombud för Stockholm deltog han
i vårt första (1868) och andra (1873) kyrkomöte, kyrkligt
konservativ men icke »ny-luthersk»; af det riksdagsmannauppdrag han
1866 erhållit från det enda svenska landsting som är en finsk
befolknings målsman, Norrbottens, begagnade han sig nu på
nionde riksdagen, som första kammarens aktade, om ock ej
inflytelserike medlem. Stundom har kammaren invalt honom i
tillfälligt utskott, en gång äfven i lagutskottet, och protokollen
vitna att han både lifligt och vidlyftigt tagit del i debatterna,
men han var nu icke mer, som i presteståndet, den ende juristen.
Nordströms arbete i det offentligas tjenst fortgick alltså
ännu i hans sjutiotredje år med oförminskad kraft, och han
var nu, som förr, en ytterst angenäm sällskapsman när
hvi-lans stund och vänners krets var funnen. Med resor stärkte
han sig gerna under vår korta sommar för höstens nya värf,
och i de flesta länder i Europa var han äfven personligen
hemmastadd, ja, ända till Rumänien for han en gång för att
bättre bli i stånd att bedöma dervarande förhållanden.
Under dylika resor hände ofta, att man ej på någon tid hörde
af honom, och vi minnas huru vid ett dylikt tillfälle rykte
spriddes om hans död i främmande land. Men han fick dö
hos de sina, omgifven af vård och kärlek. Den 7 maj 1874
var Johan Jakob Nordströms dödsdag och den 21 jordades
han i Stockholms nya kyrkogård.
Nordström var gift sedan 1829 med Anna Kristina
Syn-nerberg, som öfverlefde honom, jemte en son och tvänne
döttrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
