Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Paul Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paul Genberg. 411
tiker och notiser», var Genberg väl medlem af redaktionen,
men han hade så föga hög för literär produktion, att man i
detta blads fem årgångar endast träffar tvänne artiklar af
hans hand. Dessa vitna dock i hög grad om både stil och
skarpsinne hos författaren - särdeles hans vackra diatrib
mot Hagbergs i en kritisk uppsats gjorda förklaring, att
latinsk poesi i våra dagar vore en omöjlighet. Återkommen
från sin utländska resa, manades Genberg af många vänner
att mala sig som sökande till den efter Cederskölds död
lediga professuren i praktisk filosofi, och då han i denna
egenskap den 28 maj 1846 försvarade sin på den prydligaste latin
affattade skrift om moralfilosofiens grund (»de principio
philo-sophise moralis»), strömmade unge och gamle till för att
öfver-vara akten, och på aftonen bragte studentkåren med sång
och lefverop den älskade läraren sin lyckönskan.
Men till denna professur hade äfven en akademisk lärare
i Upsala ingifvit ansökan, likväl utan att speciminera, enär
hans utgifna skrifter troddes vara specimen nog. Så dömde
dock ej Lunds akademiska konsistorium, utan uppförde
Genberg å första förslagsrummet, den upsalensiske medtäflaren å
det andra. En våldsam polemik utbröt nu. Man ville gifva
afundsjukan mellan universiteten skuld för förslagsrummen,
icke de föreslagnes vetenskapliga värde, och den, som påstod
sin rätt för nära trädd, angrep på det häftigaste så väl den
föredragne, som dem, hvilka föredragit honom. Först när
angriparen i en skrift till k. maj:t så godt som tagit sin
ansökan tillbaka, trädde Genberg inom skrankorna. Med den
största humanitet i form och den mest förkrossande sanning
i innehåll nagelfor han sin angripares vetenskapliga
befogenhet, och Genbergs »Belysning och granskning af Hegelska
filosofiens hyperboreiska referering» är ett sant mästerstycke
af kritik.
Emellertid hade polemiken gjort utnämningen till en
»cause celebre» och vållat den utnämnde allmänt erkännande.
Lunds studenter och academici sågo dertill i honom den
segerrike försvararen af universitetets angripna heder, och
det är alltså ej underligt, att både den dag, som bragte
underrättelsen om hans utnämning, och installationsdagen, i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
