Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Paul Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
414 Dödsrunor.
måhända en ny skollag. I denna fråga vanns under
Genbergs ledning väl ett cirkulär (6 juli 1849), som innebar
de båda bildningsliniernas sammanslagning, gymnasiernas,
lärdoms- och apologistskolornas förening till ett
sammanhängande läroverk samt ämneläsning i de högre klasserna,
men lemnade åt vederbörande skolkollegier att sjelfva efter
egna åsigter om lämplighet och möjlighet genomföra planen
och saknade i flera hänseenden nödiga bestämmelser, -
hvaröfver sedan klagades både vid skolorna och i riksdagen.
Under en förordning af allmännare betydelse, så väl för vårt
högre uppfostringsväsen som för vår vetenskaplighet, finna
vi dock Genbergs namn; i den sista konselj, hvari han som
statsråd fungerade, fick han föredraga och till konungens
underskrift framlägga universitetens nya statuter.
Redan under sin student- och docent-tid hade Genberg
sett sig om »in theologicis» och hans filosofiska ståndpunkt
skilde honom på intet sätt från vår kyrkas dogmatik, hvarom
hans professorsspecimen tillräckligt vitnar. Det kunde
således ej vara honom obehagligt att ingå i kyrkans tjenst, och
då Kalmar stifts presterskap, efter biskop Kullbergs död,
visat sig hågadt att ännu en gång ur konseljen hemta sin
herde, mottog Genberg gerna biskopsstafven, efterföljd på
taburetten af sin vän och universitetskamrat Reuterdahl, som
åtminstone ej såg »liberal» ut och framför allt stod väl med
presterna. Den 3 april 1852 utnämndes statsrådet Genberg,
ehuru ännu »laicus», till biskop i Kalmar och kyrkoherde
i de med biskopsstolen förenade prebendeförsamlingar, och
prestvigdes efter utnämningen, utan att affordras något
pre-sterligt »specimen».
Som biskop och eforus öfver läroverken i Kalmar stift
har Genberg sedan i stillhet verkat under de återstående
tjugutre åren af sin lefnad, endast sällan deltagande i andra
offentliga värf. Vid 1853 års riksdag infann han sig dock
på biskopsbänken. Såväl i presteståndets plenum som inom
bankoutskottet deltog han i förhandlingarna ända framåt
midsommaren 1854, men ’återvände sedan till sitt stift och
uteblef, med k. maj:ts tillstånd, från de följande
ståndsriksdagarna. Vid de båda kyrkomötena, 1868 och 1873, infann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
