Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anders Sandberg.
1876.
»Lyx och öfverflöd tycker jag icke om, hvarken uti
enskild eller offentlig hushållning, och tvekar icke att
allestädes både med lära och lefverne söka göra denna grundsats
gällande». Dessa Anders Sandbergs ord till statsrevisorernas
protokoll för några årtionden tillbaka bilda en karakteristik
af honom sjelf; de visa oss den grundval, från hvilken hans
politiska verksamhet utgick.
Men då hans plats bland våra politiska män under mer
än ett fjerdedels sekel var i rikets andra stånd,
presteståndet, som i allmänhet jämte adeln understödde, ja gerna höjde,
regeringens anslagsfordringar, måste naturligtvis Sandbergs
princip skarpt bryta sig mot »de högvördiges» majoritet.
Han blef derför aldrig en af hvarken ståndets eller
riksdagens ledande män - för en sådan ställning hade han också
i allt annat än sparsamhet ej nog utpreglade åsigter -men
han blef en af de ihärdigaste och samvetsgrannaste
förrät-tare af det tunga riksdagsmanna- och revisorsarbetet under
tjugosju år. vid nio riksdagar och sju statsrevisioner. Och
emedan han hade den åsigt, att »en vald riksdagsman
underhålles icke för att tiga uti vigtiga och tvetydiga fall», aldra
minst »när hans mening icke är majoritetens», så har han i
presteståndets protokoll, i utskottsbetänkanden och
revisionsberättelser efterlemnat ett minne af sin politiska verksamhet,
som både i omfång och konseqvens öfverträffar de flesta af
hans samtida ståndsbröders. Och hans arbete för folkskolan,
mot bränvinet - och mot representationsförändringen, tillhör
rikets, ej blott riksdagens häfder.
Och inom den svenska kyrkan, hvars nitiske tjenare han
varit i mer än ett halft århundrade, har han efterlemnat ett
äradt namn. Från det torftiga hemmet medförde han den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
