Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Henrik Nikolai Clausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
442 Dödsrunor.
skåp och tankelagar öfver bord. Dessa hans ord kunna med
nytta läsas ännu i dag: »Den myndighet, som tillägges det
gudomliga ordet, må icke fattas så, som skulle den tillåta att
förnuftets och vetenskapens ljus utsläckes och menniskan
faller ned i dåsighetens dvala; tvärt om, då den guddomliga
försynen velat låta uppenbarelsens välgerningar framträda i
sådan form, att den föga eller intet gagnar den, som lemnar
själens krafter obegagnade, men deremot främjar det rätta
användandet af dessa krafter, ledas vi att inse, att det icke
är fromhet att misstro förnuftet, förakta vetenskapen och
liksom nedsänka sig i nåden i förhoppning att ett himmelskt
ljus skall tändas i själen, och att det icke heller är den sanna
bibeltolkningen, som, med försummande af de hjelpmedel, de
heliga författarnes språkbruk och hänsyn till tidsåldern och
historiska förhållanden gifva vid handen, hänger upp sig på
enskilda bokstäfver och blir stående vid den ordagranna
betydelse»?»
Striden fortgick i många år mellan Clausen och hans
motparti, och striden fortgår ännu både hos oss och i andra
länder, fastän icke under så skarpa förhållanden, som
betecknade anfallet mot Clausen. Men ännu i dag är
obenägenheten för kunskapens möda parad med en afundsjuka mot
kunskapens makt, som ofta yttrat sig i förnekelse af
kunskapens företräde. På ständigt flera områden väckes striden.
Okunnigheten är rätt gerna lärare i andeliga stycken. Men
synnerligen långt når den aldrig, om den ej bland sina
förkämpar räknar renegater ur de kunnigas led. Och sådana
fattas sällan.
Clausen prisar i sin anförda skrift den svenska kyrkans
författning, ehuru han skulle önskat något större rättssfer
för församlingen. På den teologiska lifaktigheten i Lund,
representerad af Reuterdahl och Thomander med »Theologisk
Qvartalskrift», var den kjöbenhavnska teolog-fakulteten och
Clausen med den icke utan inflytande, och Clausen trädde
tidigt i vexelverkan med desse män. Då i Lund den
teologiska falkultetens ende ordinarie medlem i fråga om
Thomanders kompetens till en professur hade annan åsigt än
konsistoriets flertal, begärde den förre ett utlåtande af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
