Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - En Parallel (Lars Hierta och Vilhelm Fredrik Dalman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En Parallel. 463
försvinner hvarje skäl till en sådan förmodan, då vi återfinna
de unge männen i 1828 års riddarhus, nu äfven röstegande
och debatterande ledamöter af »höglofliga ridderskapet och
adeln». Med lust och mod sluta de sig båda till »den
oppo-sitionela fraktionen», som bland sina veteraner räknade
Dalmans fader.
Vid början af 1830 utgaf Dalman första häftet af en
politisk-literär månadsskrift Mimer, hvilken under året fortgick med
12 häften. Öfversättningar från franska och engelska
författare omvexla med originaluppsatser; Dalmans egna artiklar
röra mest representationsreformen. Stånden vill han utdöma.
Isynnerhet adelns anspråk underkänner han, och vill ej ens
erkänna »de stora namnens» rätt till politiskt företräde. »Det
är med gamla namn», säger han, »som med gamla mynt; en
mark, som fordom betydde en mark silfver, gäller nu icke
mer än två kopparskillingar - men heter likafullt en mark.»
När Mimer upphörde, begynte Aftonbladet, och när detta
fortgått i två år öfvertog Dalman Dagligt Allehanda. Hierta
idkade äfven annan förlagsrörelse, hade godt affärsförstånd,
lugn betänksamhet, godt humör. Dalman hade som advokat
praktiserat i flera år, haft stora och vigtiga mål om hand,
och på denna bana skördat både anseende och inkomster -
men tillika väl mycket vant sig vid advokatens penna. Med
häftigt lynne och brinnande ifver för sina idéer gick han i
striden, och bildade derigenom en afgjord motsättning mot
sin vän och medbröder i det liberala tidningslägret.
Lynnenas olikhet, oftare än åsigternas, bragte dem i harnesk mot
hvarandra under »rabulismens» skede, fastän de båda voro
stora rabulister. Aftonbladets »slughet» och Allehandas
»ärlighet» blefvo ordentliga slagord. Men under det Aftonbladet
sjelf aldrig pläderade sin slughet, bedyrade Allehanda sin
ärlighet hvarje gång ett förhastande nödgade till ett
återtagande. »Sålunda förfalla våra reflexioner», hette det rätt
ofta i Allehanda, då reflexioner blifvit grundade på icke
tillräckligt undersökta fakta, hvilka sedan befunnits mindre
faktiska. Så sade aldrig Aftonbladet.
I femton år stodo de bredvid hvarandra på arenan. De
stödde hvarandra, de polemiserade, de togo till och med stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
