Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - En Parallel (Lars Hierta och Vilhelm Fredrik Dalman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En Parallel 465
sina artiklar i representationsfrågan, så väl ur Mimer som ur
Dagligt Allehanda. Denna bildar ett uppslag till den
riksdagshistorik, sorn han under sina sista år (1874-79) utgifvit
under titeln »Några anteckningar från våra ståndsriksdagar
1809-1865», ett verk, som vimlar af detaljfel, men, med
varsamhet begagnadt, ger en värderik öfversigt af
riksdagsarbetets fortgång i vårt fosterland under det nämda tidskiftet,
som ännu ej kan beskådas i historiens fjerrglas.
Med Oskar I:s uppstigande på tronen blefvo Hierta och
Dalman försatta i ett nytt läge: de behöfde icke längre
opponera sig, tycktes det; de borde i stället understödja den
liberala regeringen. Med långt större tro omfattade Dalman detta
politiska evangelium än Hierta, som dock i mer än två år
var »konungamaktens sjelfständige bundsförvandt», innan han
återtog den oppositionella rollen, sviken i förväntningarna på
ett sant liberalt regeringssystem. Dalman kände sig deremot
icke sviken. Han understödde med stor värma konung Oskars
regering och mottog personligen konungens tacksägelser vid
tvenne tillfällen, dem han utförligt referar i sina nämda
»Anteckningar». - »Jag tackar er» - sade konung Oskar 1845
- »för det ni riktigt uppfattat min karakter. Jag hoppas att
ni aldrig skall få skäl att ångra detta.» Den under åren 1846
och 1847 allt häftigare uppblossande polemiken mellan
Aftonbladet och Allehanda berodde just derpå, att Dalman
förebrådde Hierta misstro mot en regering, som ville vara liberal,
under det Hierta förebrådde Dalman att han kunde låta
dupera sig. De kände också snart båda ett behof af att draga
sig ur den snart allt obehagligare tidningsstriden. Redan
1848 var Dalman qvitt sitt Allehanda, fyra år längre höll
Hierta ut med sitt Aftonblad.
Men riksdagarna under kung Oskars regeringstid såg dem
fortfarande tillsamman som verksamma, om ock stundom
hvarandra bekämpande representanter. I striden om
representationsreformen, förd i pressen, i reformsällskap, i
riddarhusplena, följdes de icke alltid åt, och då det kungliga
representationsförslaget den l maj 1848 framlades för riksdagen, hade
Dalman, men icke Hierta, skäl att glädjas öfver likhet i
åsigter med ministären. Också var Dalman icke nöjd att sakna
Bilder och Minnen. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
