Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oktober fick han förordnande att förestå Djurgårdens skola,
prestvigdes i Karlstad 1820, promoverades 1821 i Upsala till
filosofie doktor och utnämdes 1822 till kollega i Maria skola i
Stockholm. Med vännen Dahlgren hade han deltagit i »Spelunca»,
der »Markalls sömnlösa nätter» småningom sågo dagen,
i Bellmanska sällskapet, der Axel Raab sjöng Bellmans
sånger. Men hans hufvudsakliga intresse och verksamhet
var skolmannens. Sällskapet »Pro Fide et Christianismo»
tillerkände Fryxell redan 1822 en belöning »för utmärkt skicklighet
och flit som skollärare», Vexelundervisningssällskapet
kallade honom till styrande ledamot, Uppfostringskomitén
gaf erkännande åt hans försök att ställa sig till efterrättelse
dess »råd och anvisningar till lärare» i afseende å en lärobok
i fäderneslandets historia; och, framför allt, han ingrep
1823 genom en varmhjertad och klartänkt skrift i striden om
läroverksreformen.
Fryxells farbror, lektor Axel Fryxell, hade, som ledamot
af Uppfostringskomitén, till stor del formulerat 1820 års skollag,
i hvilken »tidens kraf» nästan helt och hållet underkändes.
Nu tog Anders till orda med ett »Förslag till enhet
och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken»,
hvari han påpekar, hur krigsakademien, lärda skolan, apologistskolan
och allmogeskolan tyckas antyda, att »Sveriges fyra
stånd genom fyra olika uppfostringsanstalter äro på väg att
vilja fullkomligt utbilda sig till fyra särskilda kaster i likhet
med de indiska». En gemensam uppfostran för alla klasser,
ur hvilken de olika yrkes- eller lärdomsskolorna sedan uppspira,
är Fryxells yrkande. Det bakvända i att servera latin,
grekiska och hebreiska åt skolungdomen i våra dagar har
sällan klarare framhållits än i denna skrift, af hvilken 1832
en utförligare bearbetning utkom: »Försök att närmare bestämma
frågorna om undervisningsverkens reform». Här ut-
talar han sig kraftigt för folkbildning, hvars välgörande verkningar
han framhåller, motbevisande det då ännu ganska
vanliga påståendet om dess skadlighet. Han yrkar ämnesläsning
i skolorna och en annan ordning af läroämnena.
Naturalhistoria, geografi och linearteckning finner han vara
de naturligaste begynnelseämnen för undervisningen; efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
