Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anförda skrift om läroverksreformen. De principer för undervisningen,
hvilka Nya elementarskolan för öfrigt tillämpade,
beslöt Fryxell efter några år att använda jemväl på flickors
undervisning, och så stiftade han, jemte sin svåger och under
biskop Wallins protektion, den ännu fortgående »Wallinska
flickskolan», hvilken han förestod tills han 1836 den
l maj tillträdde Sunne stora pastorat i Vermland, såsom
farbrodern Axels efterträdare. Professorstitel hade han erhållit
1833, kontraktsprost och teologie doktor blef han efter
hand, skötte i tio år pastoralvården i sina talrika församlingar,
bevistade prestmöten och afgaf vid ett sådant (1847) en
motion om de stora pastoratens delning, beklagande, att dessa
»ofta nog blifva pensioner för vetenskapsmän» och ogillande
seden att »utsätta någon för det svåra dilemma», som beredes
af »valet mellan den vetenskapliga kallelsen och det presterliga
kallet». Sjelf gjorde emellertid Fryxell alldeles samtidigt
sitt val. Från den l aug. 1847 till sin död (måhända med
undantag af ett år) hade Anders Fryxell år för år förnyad
tjenstledighet från de presterliga göromålen för att ostörd
kunna egna sig åt fortsatt utgifvande af sina »<i>Berättelser ur
svenska historien<i>».
De båda första delarna (1823, 26), hvilka fört honom fram
till Gustaf Wasa, voro till formen ett mellanting emellan historiskt
kompendium och biografisk läsebok. Då utkom M.
Bruzelius’ historia fullständigt, och Fryxell fann obehöfligt,
till och med vådligt, att konkurrera i »medelformen». Han
beslöt nu i stället utvidga sitt arbete till en biografisk-historisk
läsebok, afseende att »bland sina landsmän sprida en närmare
kännedom, ett varmare deltagande för det gemensamma
fosterlandets vördnadsbjudande minnen». Efter denna plan
utgåfvos, under stigande bifall, 1828–33 delarna 3–6, hvarmed
berättelsen nådde fram till Gustaf Adolfs död på Liitzens
slagfält. Redan för fjerde delen hade Fryxell börjat söka
källor i riksarkivets »acta historica», i adeliga familjearkiv,
i Stockholms och Upsalas bibliotek, och han hade af dessa
källor äfven gjort bruk för en till Svenska akademien inlemnad
täflingsskrift, »Karakteristik af de förnämsta handlande
personligheterna åren 1592-1600», hvilken belönades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
