Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Per Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemmansegare i Jemshögs socken i Blekinge när hans yngre son Per
der föddes den 26 febr. 1818. Gossen visade tidigt goda anlag
af det slag, som plägar föranleda bondsöners införande på
studiernas bana, men faderns död och prestens afstyrkan
gjorde hans hopp om intet. Som dräng hos den äldre bror,
som öfvertagit hemmanet, fick Per fortsätta ett godt stycke
in i ynglingaåldern.
När han som barn gick vall i skogen mottog han djupa
intryck af den omgifvande naturen. Poesien i forsens brus,
i fogelns sång, i skogens sus, grep honom innan han sjelf
förstod hvad det var som rörde sig i hans bröst. Så kom
folkvisan med sina melodiska toner och fullbordade hvad
ensamheten i skogen födde. Men när han nu försökte att sjelf
göra sig en visa, märkte han sin oförmåga att gifva duglig
form åt det innehåll, som lefde i hans inre. Så väcktes
törsten efter kunskap, och då denna ej genom skolstudier fick
tillfredsställas, läskade sig den törstande med hvad han sjelf
kom öfver att lära och läsa. De förnämsta svenska skalderna
hörde redan till hans ungdomsläsning.
Så spordes det i allt vidare kretsar, att bland bonddrängarne,
som körde plogen i Jemshög och bränvin till Sölvesborg,
fans en riktig poet. 1841 fick allmänheten se ett prof
på hans förmåga af versifikation i »Bländas saga, nio sånger»,
hvilka trycktes i Kristianstad. »De tre blommorna,
poem i fyra sånger», trycktes 1842, »Blomsterspråk på vers»
1843, tillfällighets- och stämningsdikter föddes ofta nog och
stadgade »drängens» skalderykte. Hans blåa jacka var väl
sedd öfver allt – utom, vill det synas, bland bränvinshandlarne
i Sölvesborg –, han fick anbud af förläggare i Karlshamn
och Kalmar, snart i sjelfva Stockholm, dit han anlände
på våren 1846. I konstnärsgillet blef han presenterad för en
god del af sina literata medbröder på parnassen och hade
allt skäl att glädja sig åt mottagandet. Hans strödda dikter
utgåfvos af en framstående stockholmsfirma under titeln »Ur
dalen och skogen», doktor Engström i Kalmar gaf bokens lif
åt hans första novell, »Rika flickan i Rosendahla», den nästa,,
»Blekingsflickan», följde snart efter. En ny diktsamling
utgafs i Stockholm 1849 och samma år i Karlshamn en novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
