Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Per Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i vår sociala fråga: »En arbetares lefnadsöden eller slaflif i
Sverige».
Här skildras en ärlig och from jordarbetares lefnad, från
»jordboet», der han fostras af sin ensamma mor, till hårda
och goda husbönder, till fästningsarbete, till torparstugan,
stathusen, ransakningshäktet; ändtligen till en liten
hemmansdel och från denna, af omsorg om barnens framtid, till
Amerika. Det är en hård skildring, hvars mål är att visa huru
Sverige genom lagar och behandlingssätt förvisar tusentals
ärliga arbetare. Många röster höjdes mot skildringens
allmängiltighet; dess faktiska sanning kunde ty värr icke bestridas.
I Stockholm tryckte Per Thomasson samma år en skildring,
»Det förlorade barnet», som kan kallas en verklig
kristendomspredikan, hvaremot han 1863 från Göteborg utsände
»Svarta Fröken», en skarp insaga mot vissa religiösa riktningar.
En historisk novell, »Kungens första kärlek», som spelar
i Carl XI:s och snapphanekrigens tid, utkom 1860 och har,
trots betydande svagheter, upplefvat flera upplagor, liksom
nästan alla Per Thomassons skrifter. De äro för talrika att
vidare följa. Vi nämna blott de namnkunnigaste: »Braskans
marknadsresa», »Kung Oscar och Skogvaktaren», »Riksdagsmannen
eller äresjukan», »Midsommarbruden», »Bältespännarne i
Solnaskogen» (en titel, som icke anger innehållet), samt
samlingarna »Ljus och Skugga», »Romantiska Småstycken»,
»Ljungblomman», »Bland Herrskap och Bönder», »Dikter»
(1860–69). Uti serien »Öreskrifter för folket» ingå 27 af Per
Thomassons berättelser (1868–82).
Från 1870 var Per Thomasson under några år utgifvare
af tidningen »Svenska Medborgaren», i hvilken, liksom i flera
andra, han sedan var medarbetare. Men hans helsa försämrades,
handen vägrade skriftställaren sin tjenst. Under några
år innehade Per Thomasson ett af svenska akademiens små
anslag för literatörer och 1880 erhöll han af riksdagen en
årlig pension af 1200 kronor. Det lyckades honom dock icke
att vinna välstånd. Fattig dog den flitige arbetaren, efter längre
tids svaghet, i Stockholm den 9 mars 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
