- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
500

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Henri (V) Charles Ferdinand Marie Dieudonné af Artois af Bourbon, hertig af Bourdeaux, grefve af Chambord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

500 Dödsrunor.

Henri (V) Charles Ferdinand Marie Dieudonné af

Artois af Bourbon, hertig af Bordeaux, grefve

af Chambord.

1883.

För nio hundra år sedan voro de franska baronerna
samlade i Noyon för att välja konung i den siste Carolingens
ställe. Den mäktigaste ibland dem, Robert Le Fort’s ättling
Hugo Capet, anlände till platsen i spetsen för trupper, som
omringade församlingen. Valet var således icke fullt fritt,
år 987. Men Hugo Capet valdes, och sedan dess hafva
endast han och hans efterkommande innehaft den franska
kungatronen. Till många andra troner ha de uppstigit, ty yngre söner
hafva ock velat herska: så i Konstantinopel, i Neapel, i
Portugal, i Burgund; i senare århundraden i Spanien, Neapel
och Parma, Tre gånger har den dåvarande äldsta linien
utdött och den franska kronan tillfallit en yngre gren:
Cape-tingerne utgingo i början af 1300-talet, huset Valois i slutet
1500-talet, huset Bourbon tre århundraden senare, med
grefven af Chambord, som aldrig suttit på sina fäders tron.
Närmast, efter förstfödslorätt, komma nu de spansk-italienska
bourbonerne, men deras rätt till Frankrikes tron frånsades
dem redan af stamfadern, Ludvig XIV:s sonson Filip, då han
besteg den spanska konungatronen. Följa så i ordningen
ättlingarne af Ludvig XIV:s broder, hertigen af Orleans.
Men denna gren har brutit med legitimiteten och gjort
förbund med revolutionen, första gången lönad med stupstocken,
andra gången med den krona, som togs från grefven af
Chambord. Ovisst är, om sådana brott kunna förlåtas grenen
Orleans, oaktadt den af en ny revolution beröfvades den
usur-perade kronan. Den gudomliga rätten - från Noyon - kan
knappast åberopas af »borgarkonungen» Ludvig Filips
sonsöner.

Men grefven af Chambord kunde åberopa den, han, den
siste af dem, soin »ingenting lärt och ingenting glömt».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free