- Project Runeberg -  Bilder och minnen /
503

(1889) [MARC] Author: Harald Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Henri (V) Charles Ferdinand Marie Dieudonné af Artois af Bourbon, hertig af Bourdeaux, grefve af Chambord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grefven af Chambord. 503

här som »gaseller bland ruiner». »Den lille Henrik», säger
han, »är smärt, lätt och välväxt. Han är ljus, har blå ögon
och ett drag i det venstra ögat, som påminner om hans mor.
Han går en till mötes med öppenhet, är nyfiken och
frågvis ...»

Carl X dog 1836. Då lät »dauphin», trots afsägelsen
1830, hylla sig som Ludvig XIX - af sin omgifning. Men
legitimisternas flertal höll sig till proklamationen af 1830 och
erkände endast Henrik V. Furst Metternich medlade, och
så blef allt godt igen 1838. De båda pretendenterna bodde i
Görtz, nära österrikiska Italien. Henrik företog resor,
mottogs af de italienska bourbonerna som konung, men hade
vid återkomsten till hemmet den olyckan att bryta sitt ben
(1841), hvarefter han alltid förblef låghalt. 1843 fortsatte han
sina resor, och under dessa var det, han för egen del
beträdde politikens väg.

Det var i London den 27 november 1843, som hertigen
af Bordeaux - titeln grefve af Chambord antog han först
1844 efter farbroderns död - mottog legitimisternas
uppvaktning och gaf till känna, att han ville häfda sin rätt till
Frankrikes tron. Chateaubriand, Berryer m. fl. voro bland de
uppvaktande. Och då de deputerade, som deltagit i
demonstrationen, skymfade af majoriteten afsagt sig sina platser i
kammaren, blefvo de samtliga återvalda. Det skulle icke heller
dröja många år innan »medborgartronen» stupat.

Grefven af Chambord gifte sig 1846, i Graetz, med den
tre år äldre och ofantligt rika hertiginnan Maria Theresia af
Modena. Nu bosatte han sig på slottet Frohsdorf nära Wien.
Äfven i Venezia hade han ett palats, och der befann han sig.
hos sin mor, då han erfor nyheten om
»februarirevolutionen» 1848.

Nu skref han bref, hvilka offentliggjordes, framhållande
sin kärlek till Frankrike, och att han afvaktade den dag,
då Frankrike, uttröttadt af erfarenheter, skulle vända sina
blickar mot honom och anropa hans namn som en borgen
för säkerhet och räddning. Men den dagen kom aldrig, och
grefven af Chambord väntade intill grafven.

Först trodde han8 att Ludvig Napoleon såsom den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wiesminn/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free