Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Léon Gambetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
520 -Dödsrunor: ’
visad nation, se der hvad republiken åtrår. Bort med alla
dynastiska intriger och tänkom endast på Frankrike. Den
allmänna rösträtten, som eger antalets styrka, måste blifva
en makt, upplyst af förnuftet. Så skall revolutionen
fullbordas, genom arbetarens och bondens upplysning.
Men vid sidan af skolmästaren - som ej får vara
kyrkans lydige son utan statens kunnige tjensteman - skall
Öfver allt stå gymnasten, militären, på det våra barn, våra
soldater, våra medborgare må alla kunna hålla en värja,
sköta en bössa, göra långa marcher, ligga under bar
himmel, uthärda alla strapaser för fäderneslandet . . . »Behöfs
det tio år, behöfs det 20 år, så låt vara 10 år, låt vara 20
år - rnen genast måste början göras. Hvarje år skall se
en ny generation utgå i lifvet, stark, kunnig, vän af
vetandet lika mycket som af fäderneslandet, och färdig att tjena
det både med arm och tanke. För detta rnål får ingen
kostnad sparas.»
I riksförsamlingen, i pressen, vid offentliga möten och
enskilda sammankomster, genom bref och böcker, genom de
tusen medel för en verksam propaganda, hvilka i ett fritt
land stå medborgaren till buds, bör det republikanska partiet
verka för dessa framtidsmål och drifva regeringen framåt.
»Jag känner en lifligare passion än den för makten: det är
att med billighet, kraft och förstånd öfvervaka en lojal
styrelse och endast genom idéernas, genom allmänandans tryck
nå de märkligaste reformers utförande - genom andra
händer än ens egna.»
På tre ställen invaldes Gambetta den 2 juli i
riksförsamlingen, och af 35 val i departementen utföllo 30 till förmån
för republikanerna. Den ena af vensterns grupper, »Tunion
républicaine», valde Gambetta till sin president; en försonlig
anda utmärkte hans uppträdande - då det blott ej gälde
kejsardömet - och han svarade sällan på de personliga
angrepp, hvilka regnade öfver honom i högerns tidningar och
i interpellationer i kammaren. »Ingen diktator här»,
slungades der emot honom i vred tonart. Ja, förbittringen gick
så långt, att då högern en gång anslutit sig till en
»dagordning», som Thiers gillat, ref den upp sitt beslut då Gambetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
